Under förskoleåldern pågår den viktigaste utvecklingsperioden för varje barn. Förskolans betydelse för barns utveckling och livslånga lärande är numera erkänt. Ändå handlar debatten i massmedierna nästan enbart om grund- och gymnasieskolan. Kanske därför att det inte är lika lätt att vinna politiska poäng genom att debattera förskolan där det inte finns resultat från nationella prov och betyg att bolla med. Stefan Löfven satte dock som förste partiledare i sitt tal i Almedalen fokus på förskolans betydelse för barnen och dess konsekvenser för framtiden.
Förskolan har ett stort ansvar för barns utveckling, trygghet och lärande. Särskilt stora krav ställs på förskolor där många barn har större behov av trygghet därför att hemmet inte räcker till eller barnet bär på svåra upplevelser.
En väl fungerande förskola bidrar till likvärdiga uppväxtvillkor genom att komplettera och kompensera brister i hemmet. Samtidigt visar forskning att kombinationen av dålig kvalitet i förskolan och ogynnsamma hemförhållanden har en ödesdiger effekt på barnen, särskilt pojkar.
Då barnet är mellan ett och två år inträder en viktig utvecklingsperiod för anknytning. Anknytningen är fullt utvecklad i treårsåldern. Förskolans betydelse är stor under denna period då barnets förmåga att med öppna sinnen lära av andra och omgivningen som störst. Ett barn blir inte undervisat i att tala, det lär sig att tala själv i en lärande miljö. Men för att förskolebarnet ska kunna rikta sina krafter mot att lära krävs att barnet är tryggt. Och trygghet för små barn förutsätter anknytning till närvarande vuxna.
Socialstyrelsens regler från 80-talet om högst fyra barn per pedagog i småbarnsgrupperna är en rimlig miniminivå för att möjliggöra kvalitet och god utveckling för barnen. Småbarnsgrupperna bör inte överstiga 12 barn. I Uppsala har bara 31 procent av småbarnsavdelningarna färre än 14 barn. 69 procent av småbarnsavdelningarna har 14 barn eller fler och 14 procent har fler än 17 barn.
Vi som skriver detta har besökt kommunala förskolor i Uppsala kommun. Vår slutsats är att de yngsta barnen alltför ofta måste befinna sig i alltför stora grupper.
Politiskt ansvariga måste inse att en god start i förskolan ger de bästa förutsättningarna för en god skolgång. En god skolgång ger, i sin tur, de bästa förutsättningar för ett gott yrkesliv. Och ett gott yrkesliv är en förutsättning för att reducera risken för ett ”vi och dom samhälle”!
Vi vill:
att småbarnsavdelningarna successivt minskar till max 14 barn per avdelning vid nästa mandatperiods slut.
att barnsynen, med sin grund i FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara densamma hos alla som möter och beslutar om barn på samtliga nivåer i samhället.
att samsynen och samarbetet mellan barnavårdscentralerna (BVC), förskolorna, de öppna förskolorna, socialtjänsten, habiliteringen, förskoleklass och grundskola utvecklas.
att tillgången på flerspråkiga pedagoger nyttjas. Barnets rätt till ett språk och stolthet för sin kultur är en del i att stärka barnets självkänsla.
att behålla nuvarande förutsättningar för strukturersättningen, dvs den ersättning som syftar till att ge lika förutsättningar för alla barn till en bra förskola och grunden till en lyckad skolgång, oavsett barnets hemförhållande.
Följande förslag finansierar en förskola med högre personaltäthet i Uppsala kommun:
Avskaffa vårdnadsbidraget och lägg pengarna (ca 9 miljoner) på förskolan.
Ta billigare lokaler i anspråk. Kids2home (privat förskola) bygger en ny förskola som kostar en tredjedel i hyra jämfört de nyuppsatta paviljongerna. Skillnaden i hyreskostnad beräknad på de nya paviljongernas 500 platser motsvarar kostnaden för ca 50 heltidstjänster!
Riksdagen bör besluta om höjt maxtaxetak. Familjer med inkomster över 42 000 kr per år är sannolikt beredda att betala någon hundralapp mer per månad för en bättre förskola åt sina barn.
Riksdagen bör även återinföra redovisningsskyldigheten som fanns 2005 och 2006 men som togs bort 2007 avseende riktade statsbidrag för ökad personaltäthet. Personaltätheten sjönk i Uppsala kommun efter borttagandet. Statsbidraget gick till något annat ändamål än det avsedda!
Gunilla Oltner (S)
fd förskolestrateg och barnombudsman
Göran Hedefalk (S)
fd förskolestrateg
UNT 20/8 2013