Förskoleblock är bra

Ett förskoleblock består av två grupper/avdelningar som samverkar kring lokaler och pedagoger. Genom ”block” möter barnen fler olika lärmiljöer och aktiviteter och kan välja vad de vill göra. Den samlade kompetensen runt barnen ökar. I detta finns just styrkan, skriver Inger Jonsson.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Uppsala2013-04-20 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Barnombudsmannen påtalar i en debattartikel i UNT (11/4) riskerna med den nya blockindelningen i förskolan. Jag anser att först är det viktigt att reda ut begreppen kring grupper, avdelningar och block i förskolan samt hur det pedagogiska arbetet är upplagt.

I praktiken har vi lämnat begreppet avdelning. Organiseringen av barn i förskolan har sedan länge utgått från begreppet avdelning i den meningen att det är på en avdelning barnet skrivs in på förskolan. Det gängse har varit att diskutera antalet barn per avdelning som en grund för bemanning och möjlig kvalitet. Äldre förskolor är också byggda med en rumsindelning utifrån avdelningsbegreppet. Statistiska centralbyrån efterfrågar fortfarande statistik om antal barn per avdelning. I praktiken har dock våra förskolor alltmer lämnat avdelning som arbetsbegrepp. I takt med att pedagogiken i förskolan har utvecklats organiseras arbetet med barnen i grupper där antalet barn varierar utifrån de aktiviteteter som pågår. Det är alltmer sällsynt att alla barn på en avdelning arbetar tillsammans!

Genom ”block” möter barnen fler olika lärmiljöer och aktiviteter. Begreppet block introducerades i samband med vårt nya lokalprogram där lokalerna är planerade så att vissa rum kan samnyttjas av två barngrupper. Varje grupp barn om i genomsnitt 18 barn har sitt hemrum, grupprum och temarum och sina pedagoger. De rum som delas är allrum och ateljé. Utifrån detta har sedan en arbetsmodell vuxit fram där allt fler lokaler samnyttjas i syfte att skapa goda lärmiljöer för barnen och där pedagogerna samarbetar.

Blocket består alltså av två grupper/avdelningar som samverkar kring lokaler och pedagoger. Den samlade kompetensen runt barnen ökar. I detta finns just styrkan. En effekt är att fler vuxna nära barnen gör att barnen i större utsträckning kan erbjudas möjlighet att göra egna val av aktiviteter, material och kamrater, vilket ökar barnens inflytande över sin vardag.

Många små grupper bildas under dagen kring olika aktiviteter med ansvariga pedagoger som barnen känner och har en relation till. Barnen deltar i aktiviteter tillsammans med pedagoger i olika rum; hemrum, grupprum, temarum och ateljéer. Barnen får tillgång till flera olika lärmiljöer. Arbetet i block ger möjlighet till flexibilitet både för barn och medarbetare. Syftet är naturligtvis att främja en god pedagogisk utveckling för barnen.

Jag vill betona att detta är ett sätt att organisera verksamheten. Enligt beslut i kommunfullmäktige december 2009 ska barnkonsekvensanalyser genomföras och vara en del i underlaget för politiska beslut. Beslut om att arbeta i block är inte ett politiskt beslut utan det fattas av förskolechef enligt skollagen. Lagen säger att förskolechef ska fatta beslut om sin enhets inre organisation. Självklart föregås sådana beslut av noggranna överväganden när det gäller att med hänsyn till barnets bästa skapa förutsättningar för att främja utveckling och lärande samt att utnyttja resurserna på ett effektivt sätt. I forum för samråd vid varje enhet ska frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna. På så sätt ges föräldrar möjlighet att lämna synpunkter på organiseringen av barngrupperna.

Inger Jonsson
affärsområdeschef
Vård & bildning Förskola
21/4 2013

Läs mer om