Osäkerheten i omvärlden är stor och det finns ännu inget som visar på att vi sett slutet på krisen i eurozonen. Även i Sverige märks oron, trots att såväl politiska ramverk som statsfinanser är stabila. Det är inte läge att luta sig tillbaka, tvärtom.
Uppsala har klarat sig förhållandevis väl, även med svenska mått mätt. Länet hade, med 5,7 procent, landets lägsta arbetslöshet under 2011 och har legat under landets genomsnittliga arbetslöshet sedan 2009. Uppsala klarade sig bra även under förra finanskrisen. Ett år efter Lehmankraschen hade Uppsala län en sysselsättningsgrad på cirka 63 procent, vilket var bättre än riket. Två år senare var samma siffra nästan 69 procent.
Befolkningstillväxten i Uppsala är näst högst i landet. Länet har de senaste fem åren vuxit med cirka 18 000 personer. Förra året hade Uppsala också en yngre och mer välutbildad befolkning än rikssnittet. Drygt fyra av tio i länet och drygt hälften i kommunen har en eftergymnasial utbildning.
Växande befolkning, ung medelålder och hög utbildningsnivå är en bra utgångspunkt när hela västvärlden står inför enorma demografiska utmaningar. Men det finns en rad utmaningar att tackla för att Uppsala ska behålla sin goda position.
De största utmaningarna är att behålla utbildade talanger, skapa ett företagsklimat som attraherar företag att etablera sig och växa, samt att bli bättre på nyföretagande. I dag är individ- och företagsklimat två sidor av samma mynt.
2011 hamnade Uppsala på plats 45 av Sveriges samtliga kommuner i nyföretagarbarometerns årliga ranking. Det är inte något nytt. Uppsala har placerat sig i det häradet de senaste sex åren med omkring sex nya företag per 1000 invånare och år. När Svenskt Näringsliv årligen frågar företagare om företagsklimatet i sin hemkommun hamnade Uppsala på plats 108 förra året. Tilläggas skall att detta trots allt är steg i rätt riktning, Uppsala har gradvis förbättrat sin position på rankingen sedan 2006, då kommunen låg på plats 199 av landets 290 kommuner. Men faktum kvarstår: Uppsala behöver förbättra sitt företagsklimat.
Uppsala har också ett stort underskott av bostäder. För att få nyutexaminerade akademiker att stanna i länet måste det gå att hitta en bostad, när det är dags att lämna studentboendet. Enligt Handelskammarens beräkningar saknas 9 200 bostäder bara i Uppsala kommun.
Bostadsproblemen måste angripas från två håll. För det första genom att nyproduktionen av bostäder hålls på en hög nivå. För det andra med en bättre fungerande bostadsmarknad. Det befintliga bostadsbeståndet måste utnyttjas bättre. Så kan ske genom att göra det enklare och mer ekonomiskt lönsamt att hyra ut i andrahand samt genom att minska inlåsningseffekterna vid flytt så att det inte upplevs som en kostnad att flytta till en bostad som passar aktuella och inte gårdagens behov.
Det handlar också om att Uppsala strategiskt kan dra nytta av närheten till Stockholm, landets ekonomiska motor. Stockholms andel av landets totala BNP har ökat från en femtedel till en tredjedel de senaste 25 åren. Uppsala är ett av få län i landet utöver Stockholms vars andel av landets totala BNP har ökat under perioden.
Uppsala har potential att utgöra en viktig partner till Stockholm på viktiga områden, till exempel sjukvård, life science och informations- och kommunikationsteknik. Därför är det viktigt att åstadkomma en stabil pendlingsförbindelse mellan Uppsala och Stockholm, vilket människorna som pendlar tidsvinster.
Det är också viktigt att Uppsala får bytesfria kommunikationer till huvudstadens norra delar. Att tvingas byta, och ofta missa, tåg vid Upplands Väsby är ett större problem för arbetspendlingen än vad UL och SL vill erkänna. Kan de omkring 40 000 som redan i dag pendlar bli ännu fler, matchningen vid anställningar förbättras och bostadsbristen byggas bort ökar möjligheterna för Uppsala att stärka sin attraktionskraft.
Tillväxten i Uppsala är stark, men länets framgång får inte tas för given. Kommunerna måste lägga in en högre växel för att öka bostadsbyggandet, förbättra företagsklimatet och stärka pendlingsmöjligheterna.
Helena Olsson
chefekonom Stockholms Handelskammare
Mats Lindquist
regionchef Handelskammaren i Uppsala
UNT 29/2 2012