Klimatförändringar har blivit en av de största utmaningar som mänskligheten ställts inför. Om ett halvår kommer världens länder att åter samlas, denna gång i Durban, Sydafrika, för att förhandla fram ett åtgärdsprogram. Men även om förhandlarna mot alla odds denna gång kommer att lyckas nå ett kraftfullt avtal, är klimatet obevekligt på väg att ändras, på gott och ont. I Sverige visar SMHIs modeller att medeltemperaturen i Mälardalsområdet fram till år 2100 kommer att stiga med 2-6 grader jämfört med åren 1961-1990 även om kraftfulla satsningar på att reducera koldioxidutsläppen tas.
Denna temperaturhöjning kommer att kraftigt påverka vår fauna och flora. Samtidigt förväntas häftigare nederbörd, tidigare vårflod och risk för återkommande översvämningar. Detta är en framtid vi måste planera för, praktiskt lära oss hur vi kan hantera, samt hur vi kan dra nytta av all nya möjligheter som en klimatförändring öppnar. Kommunernas ansvar i denna process har nyligen betonats bland annat i den rapport ”Anpassning till ett förändrat klimat” som Länsstyrelsen i Stockholms län nyligen publicerat.
Uppsala kommun skulle kunna ta en ledande roll i Sverige genom att centralt i kommunen göra en innovativ satsning på praktiskt lärande om denna framtid riktad till kommunens alla innevånare, inklusive skolor, daghem samt besökare. Det pågår en livlig diskussion om Uppsala parker, bland annat Seminarieparken och Uppsala har goda förutsättningar för innovativa parksatsningar, inte minst genom en bred och internationellt erkänd kompetens inom de två universiteten, men även föreningar, företag och kommunens alla fritidsodlare besitter kompetens som bör tas tillvara. Spännande exempel från andra länder på ”Climate Change Gardens” inte minst från Storbrittanien, kan tjäna som inspiration (se till exempel www.myclimatechangegarden.com).
Ett område där det finns ett intresse bland många boende och som skulle vara lämpligt för en sådan satsning är Artilleriparken, mellan BMC och Döbelnsgatan. Artilleriparken som har en historia som exercisfält kopplat till Upplands artilleriregemente, klassas som parkmark men är i dag ett föga inbjudande fält med en ytterst trivial flora. Det är långt ifrån det spännande område det skulle kunna vara för boende, studenter och anställda vid BMC, anställda och patienter vid Akademiska sjukhuset, skolor, daghem, långväga besökare med flera. I dag representerar området bara en transportsträcka och inbjuder inte till många aktiviteter. Området har dock en stor potential genom att strategiskt koppla Naturreservatet Stadsskogen med grönområden på andra sidan Dag Hammarskjölds väg.
Vi är ett antal boende runt Artilleriparken som föreslår att kommunen börjar en utredning om hur denna park skulle kunna göras attraktiv och användas för exempelvis en satsning på praktiskt lärande om anpassning till klimatförändringar. Vi har kallat denna satsning ”Uppsala framtidsträdgård” och som vi ser kan innefatta två viktiga områden:
1. Hur Upplands flora, både vild och odlad (i viss utsträckning även fauna) sannolikt kommer att förändras i Uppland under de kommande 50 åren.
Enligt SMHI kommer vegetationsperioden (antalet dagar där dygnstemperaturen överstiger +5 C) i Mälardalsområdet förlängas från ca 200 dagar i nuläget till ca 280 vid seklets mitt. European Environment Agency har gjort en prognos om förändring i artantal och skattar en fördubbling av artantalet i Upplandsregionen fram till 2100. Dessa skattningar är med nödvändighet osäkra, men även om vi antar en osäkerhet på 50 procent är förändringarna anmärkningsvärt dramatiska. Den nya parken skulle kunna visa upp exempel på vilka vilda och odlade växter som sannolikt ökar respektive minskar i Uppland de närmaste 50 åren. Vilka arter kan användas som indikatorer på klimatförändring? Vilka nya spännande odlingsmöjligheter finns? Hur sköter man en trädgård när klimatet ändras, val av träd buskar, häckar, perenner? Vilka nya ogräs och skadeinsekter kan vi förvänta? Parken skulle kunna ge levande exempel på de vilda och odlade arter som förväntas uppträda i Uppland, samt ge praktisk information för trädgårdsintresserade om hur skötsel av en trädgård successivt måste anpassas till klimatets förändring.
2. Hur klimatförändringarnas effekter kan reduceras i det urbana landskapet.
Att på innovativa sätt utnyttja ekosystem i det urbana landskapet kan vara ett sätt att reducera effekterna av förväntade klimatförändringar samtidigt som de kan genomföras till en relativt låg kostnad, lågt underhåll samt resultera i minimala tillskott av kolutsläpp eller till och med ett nettoupptag. Hur kan vegetation, gröna tak och grönytor bidra till att minska sårbarheten i staden, till exempel reducera värmeböljor och toppar i vattenflöden?
Dessa mål skulle alla kunna realiseras i Artilleriparken och en satsning just här är nu extra intressant då det pågår ett samråd om exploatering av kvarteren Haubitsen och Fältläkaren som angränsar till parken i öster. Denna exploatering möjliggör att kommunen kan erhålla bidrag som kan bekosta delar av den skisserade satsningen i Artilleriparken. Hur den löpande driften ska finansieras måste utredas närmare, men donationer från företag och enskilda samt brukaravtal mellan kommunen och boende är möjliga lösningar. Vi ser spännande möjligheter till samarbete mellan Uppsala kommun, Uppsala universitet (Botaniska trädgården), SLU, boende och företag i området, Linnésällskapet, Trädgårdshandeln, Trädgårdsföreningar med flera.
Vi ser det som naturligt att inte bara dagens utan också framtidens biodiversitet står i centrum för satsningar i kommunen och att Uppsala genom lokala initiativ kan visa vägen för andra städer.
Thomas Elmqvist
Torsten Gordh
Karin Muhr
Björn Olsen
Olof Tydén
Tanja Tydén
boende runt Artilleriparken
UNT 23/7 2011