Under de senaste åren har vi upplevt den värsta globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet. En avgörande nyckel för att motverka efterdyningarna är att underlätta för internationell handel.
Långsiktig tillväxt gynnas av att människor och företag exporterar sådant de gör bra och importerar sådant som andra gör bättre. På så vis främjar handel konkurrens och skapar förutsättningar för fler jobb. Det bidrar ytterst till att vi konsumenter får bättre och billigare varor och tjänster, som i högre utsträckning är anpassade efter våra önskemål.
Möjligheten att handla fritt över nationsgränser är särskilt viktig för ett handelsinriktat land som Sverige. Många av våra företag bygger sin verksamhet på att sälja varor och tjänster utomlands. De växer och anställer ofta tack vare att de når nya kundkretsar i fler länder.
Den Europeiska unionens gemensamma marknad är i detta sammanhang fortsatt central för många svenska företag. Det är något vi ska värna och utveckla. EU ska dock inte vara en sluten marknad. Unionen ska fortsatt söka och skriva under frihandelsavtal med fler länder. Därför är det oerhört positivt att EU och USA nu inlett förhandlingar om vad som förhoppningsvis mynnar ut i ett genomgripande och heltäckande avtal för handel och investeringar.
USA är redan i dag EU:s viktigaste handelspartner. Den transatlantiska handeln står för mer än 15 miljoner arbetstillfällen. Tillsammans utgör EU:s och USA:s ekonomier ungefär hälften av världens bruttonationalprodukt och står för nästan en tredjedel av världshandelflödena.
EU:s investeringar i USA är cirka åtta gånger större än EU:s investeringar i Indien och Kina tillsammans. USA:s totala investeringar i EU är tre gånger större än i hela Asien. Enligt en ny rapport från Kommerskollegium är USA också det land som har störst betydelse för svensk export. Med ett nytt brett frihandelsavtal kan vi ta till vara den kraften och skapa förutsättningar för fler jobb.
Sveriges inställning till detta är tydlig: EU:s förhandlingsutrymme ska vara så stort som möjligt med målsättningen om att nå ett så brett avtal som möjligt. Det vore olyckligt att tidigt låsa sig i för detaljerade villkor. Om mandatet i stället är öppet blir det enklare att nå överenskommelser och eventuella kompromisser.
Utgångspunkten måste vara att ta bort de hinder som bromsar handelsvägarna. Det handlar bland annat om olika tullförfaranden och regelverk som ekonomiskt och organisatoriskt tynger enskilda företag. Om hinder togs bort och regler förenklades skulle det minska företagens kostnader och på så vis långsiktigt stärka vår gemensamma konkurrenskraft.
Ytterst handlar det om att underlätta för företag att erbjuda sina varor och tjänster till fler konsumenter och företag. Bara i Uppsala län fanns det år 2011 enligt SCB 18309 företagsförekomster, det vill säga företag som har minst ett arbetsställe i länet. Ett frihandelsavtal kan underlätta för de företag som i dag bedriver handel med USA, och för dem som kan komma att göra det i framtiden.
Nu i september tar Fredrik Reinfeldt emot Barack Obama i Stockholm. Vita Huset har i ett uttalande om besöket berömt Sverige för vårt frihandelsarbete. Handelsfrågor kommer också att ha en given plats på dagordningen under besöket.
I siffror kan ett genomgående och heltäckande partnerskap för handel och investeringar årligen tillföra EU:s ekonomi 119 miljarder euro och USA:s ekonomi 95 miljarder euro. Omräknat för en svensk familj på fyra personer innebär det i genomsnitt 4000 kronor i ökad inkomst per år. Sveriges export till USA skulle kunna öka med 17 procent och importen med 15 procent.
Ett frihandelsavtal kan med andra ord utgöra en kraftfull energiinjektion som bidrar till tillväxten. Det skulle skapa bättre förutsättningar för företag i Uppsala län och runt om i hela Sverige. Så lägger frihandel grunden för fler jobb.
Ewa Björling
Handelsminister (M)
Per Bill
Riksdagsledamot (M), Uppsala län
UNT 17/8 2013