Replik. Ewa Björlings bild av verkligheten (UNT 22/11) skiljer sig på en rad punkter från vår. Ett EU som tvingar på länder ofördelaktiga överenskommelser är inte bara vår bild utan också den bild som förmedlas av både civilsamhällen och politiker i södra Afrika. Det kan knappast ha undgått Ewa Björling att kritiken har varit omfattande i de afrikanska länderna. Allt från jordbrukare och företagarorganisationer till fackföreningar, biståndsorganisationer och forskare befarar att avtalen kan hota utvecklingen för miljoner fattiga i dessa länder.
Vi är övertygade om att handel är ett viktigt utvecklingsinstrument. Ökad handel, gärna med grannländer, är en av förutsättningarna för utveckling. Men en splittrad tullunion i södra Afrika gynnar inte regional handel.
Trots att ett av målen med EPA-avtalen har varit att stödja regional handel och integrering visar ett otal studier på att en ökad import av europeiska varor skulle konkurrera med lokala produkter också på de regionala marknaderna och hota den regionala handeln.
Man kan fråga sig vem det är som har tolkningsföreträde om vad som är ”rätt politik” för att ta sig ur fattigdomen. Folken i Afrika eller EU? Det är inte en fråga om ’föråldrade strukturer’, som Björling anser. Det handlar om att afrikanska länder befarar att de inte skulle kunna skydda alla känsliga sektorer av sina ekonomier vid en så omfattande liberalisering som EU kräver. De vill kunna genomföra en planerad liberalisering i takt med sin egen utveckling och bygga upp en konkurrenskraft.
Vi vill påminna om att de asiatiska tigrarna inte har ökat sitt välstånd genom en snabb och generell avreglering. Tvärtom har både Europa och Sydostasien bedrivit en aktiv handelspolitik med en kombination av exportinriktning och skydd under uppbyggnadsperioder. De har sedan gradvis och i enlighet med inhemska prioriteringar minskat skydden. Denna slags flexibilitet försvinner helt för de afrikanska länder som skriver på EPA-avtal enligt det som EU driver.
Det vi efterfrågar är att EU och Sverige lyssnar på de berättigade farhågor som lyfts fram och agerar för att öka flexibiliteten så att avtalen verkligen kan leda till utveckling och fattigdomsbekämpning.
Annica Sohlström
Generalsekreterare Forum Syd
Gabi Björsson
Generalsekreterare Afrikagrupperna
UNT 6/11 2011