I LRF Mälardalen är vi också oroliga för allemansrätten. Men vi är också övertygade om att det är helt nödvändigt med en översyn.
Ordet, allemansrätt har sitt ursprung i en så kallad fritidsutredning från 1938. Då fanns ingen kommersiell verksamhet som utnyttjade allemansrättens möjligheter. Så gott som alla människor hade någon nära anknytning till jord eller skogsbruk. Då respekterades att med rätten följer krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och andra människor.
I grunden gäller allemansrätten för enskilda individer och inte för grupper. Vi välkomnar den utredning som tillsats. Det är nödvändigt med klarläggande om vad som gäller vid kommersiell verksamhet på annans mark, för att säkerställa allemansrättens legitimitet. Verkligheten är inte lika i dag som 1938.
Vi tror inte att lagstiftning är enda vägen att komma till rätta med avarterna av utnyttjandet av allemansrätten.
Vi vill att andra möjligheter som grundas på frivilliga överenskommelser, ses över och får någon form av vägledning för markägare och andra intressenter.
Gardfjells åsikt att andra ska kunna tjäna pengar på andras mark utan att markägaren vidtalas är i själva verket det största hotet mot allemansrätten.
Med Gardfjells synsätt, så måste det vara helt rätt att alla människor även kan utnyttja alla offentliga lokaler, idrottsplaner och andra inrättningar utan att någon hyra betalas eller avtal behöver göras med kommun eller länsstyrelse eller annan offentlig ägare.
LRF Mälardalen vill värna allemansrätten. Det tror vi man bäst gör med att inse att 2011, är inte verkligheten lika som 1938. Därför är Naturvårdsverkets utredning om allemansrätten jätteviktig.
Sture Johansson
ordförande LRF Mälardalen
Per Nyström
styrelseledamot LRF Mälardalen
UNT 21/7 2011