Arbetsförmedling företräder enligt min uppfattning en verksamhet som måste vara expert på hur samhället fungerar här och nu och i nära framtid. Den ska kunna se vilka åtgärder som sätter arbetslösa i varaktigt meningsfullt arbete och framför allt skapa förutsättningar för detta.
Så sker inte i dag. De 240 000 som i dag inte är ”de svåraste och mest prioriterade” enligt Christer Gustafsson och Helén Justegård (UNT Debatt 30/7) får ingen hjälp alls (två formella tjugominuters samtal per år).
För dessa 240 000 skulle en ”jobbpeng” skapa helt nya förutsättningar för att snabbt komma i arbete. Nya hungriga aktörer skulle etableras vilkas överlevnad är ett bra arbete och gott rykte.
Jag blir alltid så besviken i debatter när olika företrädare som muränor bevakar det som är och varit där förändring är av ondo. Enligt min uppfattning har ju faktiskt Arbetsförmedlingen rent praktiskt redan lagt all sin personaltid på ”de svåraste och mest prioriterade”, så varför inte fullfölja med att de arbetslösa som inte tillhör denna grupp ges valmöjligheter att köpa sig till privata alternativ.
Det finns dock en väsentlig uppgift som Arbetsförmedlingen måste ta till sig. I dag finns många arbetslösa som inte tagit ut sin högskoleexamen för att de till exempel fick fast anställning redan under sin praktik när det var goda tider. I dag har formalia blivit mycket viktigt vid anställning och examensbetyg är ett måste. Arbetsförmedlingen har här en viktig uppgift att öppna dörrar mot universiteten och ta fram en handlingsplan. Inte som i dag när Arbetsförmedlingens första tanke är att ta bort A-kassan – ”för du studerar ju”.
Torbjörn Karlsson
Uppsala
UNT 30/7 2013