Nyligen gjorde Moderaterna en välkommen förflyttning i frågan om högskolebehörighet för gymnasieelever. De vill nu att alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan. Gymnasieminister Aida Hadžialić har vid flera tillfällen låtit meddela att det även är regeringens åsikt. Därmed finns nu en blocköverskridande riksdagsmajoritet för att fler elever ska ges möjlighet till vidare studier senare i livet. Nu är det dags för regeringen och Moderaterna att se till att detta blir verklighet.
Genom den föregående regeringens skolreform 2011 förändrades gymnasieskolan i grunden. Yrkesförberedande program blev yrkesprogram, och elever på dessa program blev tvungna att själva välja till de kärnämnen som krävs för att bli högskolebehörig. Målet var att renodla yrkesutbildningarna så att de skulle leda till jobb istället för vidare studier. Detta skulle i sin tur göra yrkesutbildningarna mer attraktiva.
Så blev inte fallet. Tvärtom konstaterar Skolverket att allt färre söker yrkesprogram för varje år som går. Yrkesprogramselevernas valfrihet är inte okomplicerad. Möjligheten att välja till högskolebehörighet har visat sig vara krånglig och praktiskt svår att få ihop schemamässigt. Målet om att öka yrkesprogrammens attraktivitet har därmed inte uppnåtts.
När Sveriges Elevkårer undersökt vad eleverna tycker uppger 88 procent att de vill att yrkesprogrammen på något sätt ska kunna ge högskolebehörighet – 51 procent vill att den ska vara valfri medan 37 procent vill att den ska vara obligatorisk. Det är tydligt att gymnasieelever vill hålla dörrar öppna inför det kommande arbetslivet och inte begränsa sig mer än nödvändigt och samtidigt ha möjligheten att göra aktiva val som passar deras framtidsambitioner. Det är en viktig signal som måste tas på allvar.
I en studie som TCO låtit Statistiska centralbyrån genomföra om vidareutbildningsbehovet bland yrkesverksamma tjänstemän mellan 30-55, visar sig motsvarande tendens. Hela 44 procent behöver vidareutbildning de inte kan räkna med att få via sitt arbete. Av dessa skulle 63 procent i första hand vilja söka universitetsstudier. Även fyra av tio av de yrkesverksamma tjänstemän som helt saknar eftergymnasial utbildning efterfrågar högre utbildning framför andra utbildningsformer.
Vittnesmålen från elever och yrkesverksamma talar sitt tydliga språk. Skolverkets erfarenheter likaså. Fler måste ges bättre förberedelse för ett föränderligt arbetsliv och ett livslångt lärande. Att ha grundläggande högskolebehörighet i bagaget från gymnasiet gör det mycket lättare att bygga vidare på sin utbildning senare.
Det är därför positivt att såväl regeringen som Moderaterna nu vill förändra dagens system och göra högskolebehörigheten till norm, med möjlighet för de som vill att aktivt välja bort den. På så sätt blir valet reellt för eleverna samtidigt som vi stärker yrkesprogrammens attraktivitet. Enligt Sveriges Elevkårers studier har 12 procent av eleverna på högskoleförberedande program, ungefär 15 000, valt bort yrkesprogrammen enbart på grund av att de inte ger högskolebehörighet. Det har vi inte råd med.
Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden ställer stränga krav på anpassning och flexibilitet. Många av de jobb vi utbildas för idag kommer försvinna inom loppet av ett fåtal år. Andra kommer att tillkomma, med kompetenskrav vi inte kan förutspå idag. Då måste individer rustas för omställning och utveckling. Den som under sitt arbetsliv vill eller måste byta bana ska kunna ändra sig, inte tvingas ångra sig. Nu är det upp till regeringen och Moderaterna att göra gemensam sak om det som de båda insett är bäst för Sverige. Vi ser fram emot ett blocköverskridande beslut i frågan.
Eva Nordmark
ordförande TCO
Emil Gustavsson
ordförande Sveriges Elevkårer