Vi är nog många, som med spänd förväntan ser fram emot att få veta vem som blir ny vd för Uppsala Konsert & Kongress (UKK). Den förre vd:n avgick som bekant i förtid och ersattes då av en tillförordnad sådan, rekryterad från restaurangverksamheten i huset.
Jag var inte ensam om att vara kritisk mot symboliken i denna lösning. I en insändare (UNT 2014-02-24) gjorde jag tankeexperimentet att vd:n för Stockholms konserthus skulle petas bort och ersättas av chefen för restaurangen på gatuplanet. Ett sådant scenario ter sig alltjämt otänkbart, till och med i fantasin. Men i Uppsala blev det alltså verklighet.
Nu florerar allehanda rykten kring den pågående rekryteringsprocessen i Uppsala.
Kanske är ryktesspridning en naturlig följd av den sekretess, som åtminstone delvis måste omgärda processer av detta slag.
Ett rykte förtäljer att det bland UKK:s styrelseledamöter finns de som vill ge den tillförordnade vd:n ett permanent förordnande och senare tillsätta en nyinrättad tjänst med ansvar endast för den konstnärliga verksamheten i huset. Ett annat talar om att erfarenhet av ”politiskt styrd verksamhet” skall anses mer meriterande än erfarenhet av konstnärlig verksamhet. Ett tredje om att verksamheten nu skall utgå ifrån ”ett fortsatt starkt fokus på optimering, säljinsatser och affärsutveckling.”
Förklara för mig, den som kan, varför ”affärsutveckling” skulle prioriteras före ”musikutveckling” i ett konserthus!
I stället för att nöja mig med att spekulera om den eventuella sanningshalten i ryktena, skrev jag ett brev till UKK:s vice ordförande Lena Hartwig, i vilket jag – efter att ha berömt henne för hennes insatser för att drömmen om ett konserthus i Uppsala skulle förverkligas – ställde några konkreta frågor, bland annat om hur uppdraget till rekryteringsföretaget var formulerat och vem eller vilka som hade formulerat det. Hon, om någon, borde ju veta. Brevet, avsänt den 12 december via kommunens hemsida, är ännu obesvarat.
Bertil Norbelie från Musikens hus vänner har i en utmärkt debattartikel (UNT 2014-11-28) redan betonat betydelsen av att den som är chef för UKK även har ”en betydande erfarenhet av kulturområdets speciella förutsättningar”. Jag kan bara instämma.
Enligt en tillförlitlig källa vågar styrelsen inte riktigt hoppas på att den skall lyckas rekrytera en person med såväl konstnärliga som administrativa meriter, då sådana är relativt sällsynta.
Jag tror tvärtom att jobbet som vd för UKK är mycket attraktivt och att det därför borde vara fullt möjligt att knyta en sådan kraft till huset. Men bara under förutsättning att uppdraget till rekryteringsföretaget formulerats på ett sätt, som inte innebär att högt kvalificerade personer filtreras bort redan på ett tidigt stadium i processen.
Styrelseledamöterna har säkert UKK:s bästa för sina ögon. Ändå hyser jag farhågor. (Jag utgår ifrån att politikerna i Bollnäs också ville sina kommuninvånares bästa, när de härom året sålde stadens torg till en utländsk riskkapitalist. Det blev inte så bra.).
Det är min förhoppning att styrelsen under 2015 övertygar mig och andra skeptiker om att våra farhågor varit överdrivna.
Mats Bergström, gitarrist, ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien, Alunda