Två företrädare för Kungliga Vetenskapsakademien, Torbjörn Fagerström och Dan Larhammar gör en distinktion mellan ?riktig? vetenskap vilken de själva företräder och charlataneri. Under rubriken ?Granska pseudovetenskapen? går de till storms mot journalister och politiker som de anser vara alltför välvilligt inställda till biodynamisk odling, alternativ till skolmedicin och liknande (UNT 4/9). Det är ingen hejd på ordflödet när det gäller nedsättande omdömen om de forskare, journalister med flera som visar intresse för det som kallas pseudovetenskap.
Utgångspunkten för de båda professorernas debattinlägg är att man entydigt kan avgöra vad som är god forskning. Denna utgångspunkt kan ifrågasättas eftersom det i dag finns olika och delvis konkurrerande idéer om god forskning. Fagerström och Larhammar argumenterar som om de bara känner till positivismen, det vill säga den vetenskapssyn som dominerar inom naturvetenskap och även har sina företrädare till exempel inom delar av samhällsvetenskap. Enligt positivismen är forskaren en utanförstående, värdeneutral iakttagare av olika fenomen. Man hyllar objektivitet, formulerar hypoteser och testar dessa genom experiment eller på annat sätt.
Gunnar Myrdal är en svensk nationalekonom som erhållit Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper till minne av Alfred Nobel, ett pris som administreras av Kungliga Vetenskapsakademien. Myrdal tillbakavisar tanken att forskning och undervisning inom samhällsvetenskap kan vara värdeneutral.
Värderingar är tvärtom alltid närvarande i den forskning vi bedriver. Detta gäller till exempel när vi väljer att studera vissa problem framför andra, när vi väljer teoretiska infallsvinklar, metoder och sätt att presentera resultat. Vid dessa val kan man åberopa vetenskapliga kriterier i viss mån men därutöver finns normalt en värderingsmässig eller ideologisk utgångspunkt som uttrycker forskarens intresse och engagemang. Några forskare är teknikoptimister, till exempel Torbjörn Fagerström när han i olika sammanhang pläderar för genetiskt manipulerade organismer (GMO) inom jordbruksforskning och jordbrukspolitik. Andra forskare, som undertecknad, företräder snarare en försiktighetsfilosofi i detta avseende.
Inom humaniora och samhällsvetenskap är naturligtvis positivismen med dess objektivitet fortfarande intressant men därutöver har olika aktörers (inklusive forskarens) subjektivitet och värderingar kommit att tilldra sig ett allt större intresse. Hermeneutik, det vill säga läran om tolkning, narrativ analys, social konstruktivism hör till de vetenskapsteoretiska infallsvinklar som är relevanta vid studium av olika aktörers subjektivitet (värderingar, ideologi) och som vuxit sig allt starkare.
Det finns därför anledning till viss ödmjukhet och tolerans i relationerna mellan företrädare för olika åsikter. Torbjörn Fagerström kan fortsätta att uttrycka sig negativt om biodynamisk odling men även hans argument bör granskas. En viktig typ av studier (eller journalistik för den delen) handlar om att granska olika ledande aktörers förhållningssätt och beteende i relation till jordbruk eller till exempel hållbar utveckling. För egen del anser jag att företrädarna för biodynamisk odling har bidragit positivt i den svenska jordbrukspolitiska debatten. Under 20 år vid SLU var jag vittne till hur de försök till närmanden som företrädarna för biodynamisk odling gjorde blev bemötta med det språk som Fagerström och Larhammar fortfarande använder. En minoritet av SLU-forskare på den tiden deltog i mer öppna och konstruktiva samtal.
När man börjar förstå att det finns värderingar och ideologi också i vetenskap med visst utrymme för manipulering är det inte långt till insikten att även forskaren är en politiskt ansvarig aktör i ett demokratiskt samhälle.
Jag har i olika sammanhang drivit tesen att nationalekonomin behöver demokratiseras (eftersom varje teoretiskt perspektiv är speciellt också i ideologiskt avseende) och detta kan gälla all vetenskap som gör anspråk på att vara till hjälp i praktisk politik. Därmed ställs vi inför kriterier på god vetenskap som också handlar om att lyssna på olika parter och om öppenhet när det gäller värderingsmässiga utgångspunkter. I så fall skall vi vara tacksamma för att det finns journalister, tjänstemän och politiker som lyssnar på andra än de som dogmatiskt hyllar enkla idéer om vetenskap och sanning.
Peter Söderbaum
professor emeritus ekologisk ekonomi
Mälardalens högskola
UNT 12/9 2011