I Uppsala har vi för närvarande låg arbetslöshet men brist på bostäder medför problem. Boendekostnaden utgör cirka 27 procent av hushållets totala utgifter. Vi måste ta ett helhetsgrepp på bostadsfrågan.
Bostadsbristen bland unga (18–25 år) har ökat dramatiskt. Nu gäller krav på anställning, inkomst och egen insats för köp av boende. Unga människor som bor kvar hos föräldrar har ökat det senaste året med 55 000 individer i Sverige. I Uppsala behöver dessutom studenterna bostäder. Våra två universitetet är viktiga för stadens utveckling.
Nyanlända svenskar drabbas av Uppsalas bostadssituation. Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) lanserade hösten 2010 Etableringsreformen för att invandrare snabbt ska bli självförsörjande. De nyanländas största utmaning för att få arbete är, förutom kunskaper i svenska, boendesituationen.
En kritisk faktor för Uppsala är en låg andel hyresrätter. Ensamstående personer, studenter och de som arbetar i låglöneyrken eller som arbetar deltid kan med dagens bostadspriser inte finansiera ett bostadsköp. En avgörande framgångsfaktor för Uppsalas del är därför ett kraftigt ökat bostadsbyggande och då framför allt i form av hyresrätter. Detta måste ske i kommunal, kooperativ såväl som privat regi.
För oss i Folkpartiet liberalerna är utvecklingen av en bra bostadsmarknad i Uppsala den mest prioriterade frågan för närvarande. Detta är primärt en lokalpolitisk fråga eftersom statens intresse att satsa på bostadssubventioner är begränsad – alldeles oavsett vilka partier som innehar regeringsmakten. Vad behöver vi då göra på kort och medellång sikt?
- Ett ökat hållbart byggande trots lågkonjunkturen:
Den svenska bygg- och bostadssektorn brukar snabbt dra ned sin verksamhet inför en förväntad lågkonjunktur. Detta får inte ske nu. Bygg- och bostadsföretagen i Uppsala kan nu inte skylla på planeringsläget eftersom det är ganska gott. Uppsalas arbetsmarknad är dessutom förhållandevis konjunkturokänslig där bostadskön och bostadsefterfrågan är fortsatt hög.
Ökad konkurrens i bostadsbyggandet genom att släppa in fler små och medelstora företag på Uppsalamarknaden är en nödvändighet för att höja kvaliteten, tempot och samtidigt minska priserna på bostäderna.
- En hållbar stadsutveckling där människor trivs:
En hållbar stadsmiljö och stadsutveckling kräver att utanförskap och social segregation elimineras. Arbetskraftsinvandring och en aktiv flyktingpolitik kommer att ställa ökade krav på Uppsala kommun. Ökat bostadsbyggandet är en förutsättning för båda ovan nämnda aktiviteter. Uppsala kommun måste mer aktivt satsa nya resurser i vissa stadsdelar för att motverka utanförskap och segregering. En mer socialt genomtänkt stadsplanering och kompletterande bebyggelse i form av blandade upplåtelseformer är kommunala åtgärder som kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Socialtjänsten måste delta i denna verksamhet på ett mer offensivt sätt.
Vi vill därför öka antalet hyresrätter i traditionella villaområden. Det skapar förutsättningar för frånskilda par att bo kvar i samma område som de bodde när två personer stod för försörjningen.
Hållbara städer förmår att tillgodose alla befolkningsgruppers behov och önskemål. Uppsalas möjligheter att skapa goda livsbetingelser för en snabbt ökande befolkning är påtagligt goda. Arbetsmarknaden är bra, den kulturella infrastrukturen lika så. Hälso- och sjukvården har god kvalitet i ett nationellt perspektiv. Ur ett socialt perspektiv kan vi dock konstatera att bostadsområdena socioekonomiskt har väldigt olika förutsättningar.
En hållbar stadsutveckling ställer också ökade krav på alla former av infrastruktur. Ökat fokus måste läggas på transportproblemen i Uppsala och inte minst i innerstan. Nya former för ökat kollektivresande måste övervägas. Subventionering av ungdomars resande kan vara en möjlig utväg som på sikt lönar sig.
Vi vill därför att Folkpartiet driver gratis kollektivtrafik till alla barn och ungdomar. Många har redan i dag en subventionerad resa till och från skola. Adminstrationen kring detta skulle minska. Dessutom skulle vi underlätta för ekonomiskt svaga grupper att förflytta sig mellan stadsdelarna.
Det finns också pedagogiska fördelar med att tidigt lära barnen åka kollektivt. Det är helt enkelt bra för miljön.
Uppsala måste positionera sig mer strategiskt i förhållande till omvärlden. Uppsala kommun har historiskt sett varit dålig på att samarbeta med de två universiteten i staden. Arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken i kommunen måste i högre grad koordineras med de två universiteten. Men även med landstinget och Akademiska sjukhuset etcetera. Dessa är ju politiskt styrda organisationer liksom Uppsala kommun.
Ekonomisk utveckling förutsätter en god kulturell och intellektuell infrastruktur. Dessa förutsättningar finns i Uppsala men utnyttjas inte på ett genomtänkt sätt av kommunen.
När Uppsala Konsert och Kongress (UKK) betraktas som en ekonomisk belastning och inte en investering i den kulturella infrastrukturen, visar detta på den kortsynthet som präglar delar av det politiska systemet. Det strategiska tänkandet på detta område måste utvecklas.
Mot bakgrund av ovan nämnda diskussion behöver Uppsala kommun göra följande på kort sikt:
- skapa ett samverkande organ/bolag tillsammans med privata och kooperativa aktörer för att öka byggandet av bostäder.
- öka mångfalden av bostadstyper i traditionella villaområden så att där också finns hyresrätter.
- föra en mer aktiv markpolitik.
- förstärka de personella resurserna på det nybildade Kontoret för samhällsutveckling (KSU) .
- ge Uppsalahem AB i uppdrag att under de närmaste åren kraftigt öka antalet färdigställda hyresrätter.
- ge ungdomar upp till 18 år gratis tillgång till kollektivtrafik.
- ta ett ökat socialt ansvar för de Uppsalabor vars privatekonomi dramatiskt kommer att påverkas av miljonprogrammens upprustning.
Sture Blomgren
ledamot i plan- och byggnadsnämnden (PBN)
Maria Mattsson Mähl
ersättare (FP) PBN
UNT 15/11 2012