Många av Sveriges ungdomar står fortfarande långt utanför arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten har under de senaste decennierna bitit sig fast – oberoende av konjunkturläget. Allianregeringen satsade på diverse åtgärder förra mandatperioden för att öka jobbchanser för unga, vilket sakta börjar ge resultat. Men för att ta tag i det strukturella problemet kring ungdomsarbetslöshet är det viktigt att vi identifierar – och tar tag i – de problem som finns i vårt utbildningssystem.
Pisa, Programme for International Student Assesment, är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att 15-åriga elever är rustade att möta framtiden. Enligt Pisa:s senaste undersökning har svenska 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik försämrats under 2000-talet. I naturvetenskap hamnar de under OECD-genomsnittet.
Saknar man grundläggande kunskaper redan från grundskolan leder detta till problem när man väl börjar gymnasiet.
I dagens gymnasieskola hoppar alltför många elever av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått uppsatta mål. Det har även saknats konkreta riktlinjer vad gäller småkurser på gymnasienivå, vilket har resulterat i en djungel av kurser av vilka några har varit så pass enkla att det blivit mycket lätt att få höga betyg.
Eleverna må ha fått höga betyg men saknat den kunskap som har behövts för fortsatta studier. Slutsatsen är att eleverna inte är tillräckligt välförberedda för fortsatta studier och för yrkeslivet, vilket också bidrar till att många unga hamnar i utanförskap.
Denna negativa utveckling vill vi bryta. Vi anser att det är viktigt att våra elever får en utbildning som passar dem, vare sig den är av en akademisk karaktär eller av yrkeskaraktär, och som är av god kvalitet. Därför sjösätts en ny gymnasiereform i höst med tre tydliga programinriktningar. Det högskoleförberedande programmet kommer att förbereda elever för högskolestudier efter examen och kommer att innefatta sex olika program – ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.
Behörighetskraven till denna programinriktning är att man ska ha G i svenska, engelska och matematik samt i ytterligare nio ämnen.
I dag finns kvalificerad yrkesutbildning, så kallad KY-utbildning, som är en eftergymnasial utbildningsform på högskolenivå där man kombinerar teori och praktik under hela studietiden. Enligt en rapport från SCB från år 2008 visade det sig att av alla som tagit examen år 2006 hade nio av tio ett arbete eller ett eget företag året efter. Vår ambition är att elever ska få möjlighet till denna typ av utbildning tidigt, redan i gymnasiet. Den andra programinriktningen – yrkesprogrammen – syftar därför till att förbereda elever till ett yrkesliv direkt efter examen.
Det kommer att finnas tolv yrkesprogram att välja mellan, däribland fordons- och transportprogrammet, naturbruksprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet. Vad gäller behörighetskraven är det även här G som gäller i svenska, engelska och matematik. Därutöver krävs G i minst 5 ämnen. När man söker in till gymnasiet kan det vara svårt att veta om man vill börja ett yrkesliv eller fortsatta med studier efter examen. Alla elever på yrkesprogrammen ges därför möjlighet att läsa till sig högskolebehörighet.
Hösten år 2008 startade regeringen en gymnasial lärlingsutbildning på försök. Till höstterminen permanentas detta till ett lärlingsprogram som utökas och blir tillgängligt för alla elever i hela landet. Programmet är i stora drag som ett yrkesprogram men med skillnaden att minst hälften av skoltiden sker på en arbetsplats.
Under 2011–2014 satsar Alliansregeringen 794 miljoner kronor på att skapa 30 000 lärlingsplatser i gymnasieskolan. Satsningen ger tusentals ungdomar en möjlighet till praktisk yrkesutbildning på en arbetsplats, där de får en yrkesidentitet, ett socialt sammanhang och ett kontaktnät som är ovärderligt när de efter avslutad utbildning ska ut i arbetslivet.
Moderaterna, tillsammans med våra alliansvänner, utgår från den enskilde eleven. Ungdomar har olika mål, ambitioner och tidsplaner. Vissa vill studera vidare på universitet eller högskola efter gymnasiet medan andra vill direkt till arbetslivet. Med den nya gymnasiereformen tar vi vara på ungdomarnas olika ambitioner med utbildningar som passar alla, vilket kommer att leda till färre gymnasieavhopp och därmed färre unga i utanförskap. Med rätt utbildning av god kvalitet kommer elever att få den kunskap som de behöver för att kunna uppfylla sina mål och ambitioner. Det är arbetslinjen – det är moderat politik.
Per Bill
riksdagsledamot (M) för Uppsala län
UNT 9/4 2011