Den svenska skolan har halkat efter internationellt, under flera år, främst under den borgerliga regeringsperioden. Detta verkar inte bekymra Karl-Henrik Nanning och Markus Lagerqvist när de angriper gymnasieskolan i Håbo (UNT 3/11). Det finns många brister som måste åtgärdas för att uppnå hög kvalitet i undervisningen så att skollagens intentioner om att varje elev, utifrån sina förutsättningar ska nå godkänt i alla ämnnen uppfylls.
Så är det inte i skolan i dag, inte heller i Håbo, även om det under senaste året skett ett positivt trendbrott där förra terminens avgångsklasser i grundskolan hamnade över rikssnittet avseende meritvärden. Varje sten måste vändas för att säkerställa hög kvalitet i undervisningen.
Vi som politiker har ett stort ansvar att förse skolledningar och pedagoger med alla tänkbara verktyg för att få ut det bästa vid varje undervisningstillfälle så att eleverna garanteras en god undervisning. En av många metoder för att uppnå detta är den nya skolvalsmodell som införts på prov i Håbo under innevarande läsår.
Syftet är att garantera de elever som byter skola bästa möjliga undervisning. Beslutet kommer att utvärderas inför höstterminen 2012.
Det finns exempel på att elever halkat efter när de bytt skola eller velat byta tillbaka av olika skäl. Den här processen vill den politiska majoriteten i Håbo kvalitetssäkra. Därför har vi under övrig tid på läsåret, det vill säga från mitten av september fram till början av januari, infört begreppet särskilda skäl, där eleverna, föräldrarna och avlämnande rektor i dialog kommer fram till om ett skolbyte är nödvändigt. Rektorn kan då ange särskilda skäl för bytet och därmed godkänna en flytt till en annan skola.
Huvuddelen av eleverna i Håbo väljer dock att inte byta skola, vilket föranleder den fråga jag måste ställa till Moderaterna: Hur kan en kvalitetssäkring av skolvalet med fokus på elevens bästa, skada det fria skolvalet?
Det är ju precis tvärtom, Nu har vi förstärkt det fria skolvalet genom att ge det ett starkt kvalitetsverktyg för eleverna och föräldrarna att få de allra bästa förutsättningarna som respektive avlämnande och mottagande skola kan ge utifrån dagens och framtidens situation.
Den dialogen har inte alltid varit möjlig, men när det finns önskemål om skolbyte under andra tider på terminen måste alla inblandade mötas och ha en ordentlig diskussion, så att ett eventuellt byte tillgodoser elevens behov av en god och kvalitetssäkrad undervisning.
Pyry Niemi
ordförande (S) skolnämnden i Håbo
UNT 12/11 2011