I förra veckan meddelade regeringen att man tänker satsa 200 miljoner kronor de kommande fyra åren på gruv-, mineral- och stålforskning. Satsningen ska ske i samverkan med näringslivet. Det är bra.
Samma dag offentliggjordes nya förslag på gruvrelaterade infrastruktursatsningar om sammanlagt 3,5 miljarder kronor, med investeringar i Malmbanan och va¨gen mellan Pajala och Svappavaara som huvudnummer. Statsministern talade vid detta tillfälle om malmexporten som vår motsvarighet till norsk olja.
Men även ytterligare satsningar på gruvnäringen i bland annat Bergslagen aviseras. Det är också bra och då är det viktigt att frågan om hamnterminaler och sjöfartsleder kommer upp på dagordningen.
Hittills är Dannemoragruvan den enda av de gamla Bergslagsgruvorna som öppnats igen. Utskeppningen av malm sker via Hargshamn, som har alla förutsättningar att bli en betydande logistiknod när Bergslagens gruvindustri väcks till liv igen.
De kända malmtillgångarna i Bergslagen omfattar totalt 25 miljoner ton brytbar malm per år. Det är lika mycket som Skellefteåfältet, eller omräknat till järnvägsvagnar av den typ som i dag rullar på sträckan Dannemora-Hargshamn cirka 1 000 fullastade vagnar per dygn året runt.
Hamnbolaget Hargs Hamn AB har, i nära samarbete med Dannemora Mineral, inom ramen för ett långfristigt avtal gjort och ska göra stora investeringar för att bygga upp en kostnadseffektiv och kundanpassad logistikinfrastruktur för export av järnmalm.
På samma sätt har hamnbolaget, i dialog med flera stora kunder inom energisektorn, gjort investeringar och anpassningar för att kunna erbjuda kraftvärmeverken i norra Mälardalen företagsekonomiskt och industriellt försvarbara logistiklösningar för import av fasta biobränslen. På så vis blir hamnterminalen även en viktig nod i den gröna omställningen.
En farledsfördjupning in mot hamnterminalen i Hargshamn skulle ge ytterligare konkurrenskraft åt de industriellt motiverade investeringar med inriktning på strategiska råvaror som redan gjorts och som planeras i såväl hamnen som i gruv- och energiindustrin. Möjligheten att ta emot betydligt större fartyg än i dag skulle ha stora positiva transport- och industriekonomiska effekter. Miljövinsterna blir även betydande.
Frågan om hamnar, farleder och sjötransporter är av samma karaktär som frågan om vägar, järnvägar och landtransporter, men diskuteras sällan. Det är inte bra. Frågan om farledsfördjupningen är viktig. Den går emellertid bortom såväl företagens som kommun- och länsgränser, och måste därför hanteras på nationell nivå.
Frågan bör också sättas in i ett bredare lokalt och regionalt sammanhang. I Östhammars kommun kommer sannolikt under de närmaste 15-20 åren flera mycket stora industriella anläggnings- och infrastrukturprojekt att startas och betydande investeringar att göras.
Ekonomiskt sett är slutförvaret för utbränt kärnbränsle, moderniseringen av befintliga reaktorer samt ett tänkbart, men osäkert, byte till nya kärnreaktorer på Forsmarkshalvön flera magnituder större än Dannemoragruvan och utvecklingen av Hargs Hamn som logistiknod för ut- och införsel av strategiska råvaror blir då än mer betydelsefull.
Projekten hänger samman på så sätt att de kräver en lokal och regional mobilisering för att möta de behov som uppstår, men också för att ta till vara den breda utvecklingspotential som öppnar sig i investeringarnas spår.
Det handlar om nya möjligheter för verkstadsindustrin i nordöstra Uppland, avknoppade verksamheter från infrastrukturprojekten och nyföretagande, nya arbetstillfällen och breddning av arbetsmarknaden, etablering av nya högre utbildningar och forskningsnära verksamheter och annat som samhället har anledning att engagera sig i.
Östhammars kommun kommer därför under hösten att inleda ett arbete för att ta fram en sammanhållen handlingsplan med fokus på infrastrukturella satsningar samt kompetens- och näringslivsutveckling i anslutning till de stora infrastrukturella investeringarna. Syftet är att i samförstånd med alla berörda parter från kommunens och regionens sida skapa bra förutsättningar för de stora industriella satsningar som görs.
Jacob Spangenberg (C)
Margareta Widén-Berggren (S)
Ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsen, Östhammars kommun
UNT 17/9 2012