Det är terminsstart vid Uppsala universitet. Nära 6 000 lärare, forskare och övriga medarbetare och drygt 40 000 studenter står laddade för ett nytt läsår. Särskilt välkomnar vi de cirka 8 000 helt nya studenterna. Genom utbildning, forskning, samverkan och innovation understödjer vi arbetet med stora samhällsfrågor som informationsteknologi, energi, hälsa, globalisering, fred och demokrati. Med nya kunskaper bidrar vi till att göra världen lite bättre.
Som ett stort, brett och internationellt orienterat forskningsuniversitet har vi en särskild roll i det svenska högskolelandskapet. För att Uppsala universitet ska kunna behålla sin position som ett av världens 100 främsta lärosäten och fortsätta fullgöra sitt viktiga samhällsuppdrag behövs ett politiskt ramverk som utgår ifrån de starka sambanden mellan forskning, utbildning och innovation. Förväntningarna och kraven inför såväl höstens budgetproposition som forsknings- och innovationspropositionen är stora.
När det gäller forskningen är vi beredda att ta fortsatt ansvar för de strategiska satsningar som gjorts på utvalda forskningsområden. Vi ser fram emot att tillsammans med Stockholms universitet, Tekniska högskolan (KTH) och Karolinska Institutet fortsätta kraftsamlingen runt SciLifeLab för att skapa ett av världens ledande centrum för forskning inom molekylär biovetenskap. I tät samverkan mellan Uppsala och Stockholm skapas en internationellt slagkraftig resurs för hela Sverige med målet att både utveckla svensk biomedicinsk forskning och spela en viktig roll i internationell miljö- och energiforskning.
Samtidigt behövs ett helhetsgrepp på forskningsfinansieringen med en väl avvägd balans mellan basresurser å ena sidan och konkurrensutsatta medel å den andra. Det är viktigt att finansieringssystemet¬ utgår ifrån forskningens och forskarnas verklighet i ett livs- och karriärperspektiv.
Forskarutbildningsresurser, meriteringsanställningar, karriärstegar och långsiktiga forskningsanslag för forskare i mellanfasen behövs för att göra forskar- och lärarbanan attraktiv för både kvinnor och män. Och alla forskare, yngre som äldre, är beroende av ett fungerande system för finansiering av forskningsinfrastruktur.
Inom utbildningen har regeringen under senare år genomfört en välbehövlig och efterlängtad kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det man ger med ena handen har man emellertid tagit tillbaka med den andra genom att i stället framtvinga en neddragning av utbildningsvolymen. Det som behövs är i stället en kraftsamling runt den högre utbildningen. Utan högklassig utbildning får vi varken ledande forskning eller innovationer. Vi kan och vill utbilda fler ingenjörer och sjuksköterskor.
Samtidigt är efterfrågan, både från studenter och arbetsgivare, stor inom de flesta utbildningsområden, inte minst inom samhällsvetenskap och humaniora.
Om vi också i framtiden ska kunna erbjuda studenterna en internationellt gångbar utbildning kan inte resurserna fortsätta att urholkas. Prislappen behöver justeras upp inom samtliga utbildningsområden och volymen måste återställas.
Införandet av avgifter för utomeuropeiska studenter har inneburit att deras antal har minskat med 80 procent vid svenska lärosäten. Det har lett till att den uppsaliensiska studiemiljön blivit mindre internationell – en onödig paradox i dagens globaliserade värld. Fler stipendier och städning efter reformen behövs så att onödiga hinder tas bort.
Och vi behöver ett externt kvalitetssäkringssystem för utbildningen som är internationellt erkänt, ger likvärdig bedömning och främjar kvalitetsutveckling. Tyvärr uppfyller inte Högskoleverkets system dessa krav.
Som vid varje terminsstart är bostadssituationen besvärlig. Bostadsfrågan är viktig inte bara för de nya studenterna, utan för universitetet som helhet och ytterst för Uppsala som dynamisk och växande stad. Många goda krafter i Uppsala samverkar för att förbättra situationen och många byggprojekt är på gång, men det behövs också politiskt stöd på nationell nivå. Arbetet med förenkling av byggnormer och förändring av fastighetsskatten för student- och ungdomsboenden måste snabbt komma till ett resultat.
Kvaliteten i vår samverkan med näringsliv och andra delar av samhället är avgörande för att resultaten av vår forskning och utbildning skall komma till nytta. Samverkan handlar inte bara om att sprida universitetets kunskap till andra. Det är lika viktigt att våra forskare, lärare och studenter är öppna för intryck och inspiration från världen utanför universitetet.
Det är i själva verket en förutsättning för att forskning och utbildning ska fortsätta hålla högsta kvalitet och relevans. Det finns ingen motsättning mellan nyfikenhetsstyrd grundforskning och behovsdriven forskning inriktad på innovation och aktuella samhällsfrågor. Båda kan befrukta varandra. Vi ser gärna fler initiativ för att stimulera näringslivet till samarbeten med akademiska forskare.
Internationalisering, kvalitet och aktiv studentmedverkan är nyckelord för Uppsala universitets framtidssatsningar. I våra kontakter med företag och andra samhällsaktörer hör vi ett tydligt budskap. Nya upptäckter från forskningen är eftertraktade som drivkraft för innovation och tillväxt. Minst lika eftertraktade är våra duktiga studenter.
Forskning, utbildning och innovation hänger samman. Därför behövs det långsiktighet och helhetssyn i forsknings-, utbildnings- och innovationspolitiken. Då kan Uppsala universitet även i framtiden fullgöra sitt uppdrag att producera forskning av högsta internationell kvalitet och välutbildade studenter som står redo att göra viktiga insatser i näringsliv och samhälle, i Sverige och i världen.
Eva Åkesson
Rektor, Uppsala universitet
Anders Malmberg
Prorektor, Uppsala universitet
UNT 26/8 2012