Hög hyra inget självändamål

Hyresnivåerna i attraktiva orter som Uppsala styrs av flera faktorer. Höga hyror är ingenting fastighetsägarna önskar sig, skriver Björn Söderholm.

Uppsala2011-08-29 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trots att vårt samhälle inte skulle fungera utan bostadshus och arbetslokaler diskuteras villkoren för fastighetsföretagare förhållandevis lite i Sverige. Det är synd eftersom lönsamma och livskraftiga fastighetsföretag är nyckeln till att lösa många viktiga politiska frågor. Beslutsfattare som vill se god tillväxt, fler arbetstillfällen, fler bostäder och högre energisparande borde intressera sig för fastighetsbranschen.

Enbart medlemmarna i Fastighetsägarna Mellansverige, där Uppsala ingår, äger och förvaltar 7500 fastigheter till ett taxeringsvärde på cirka 67 miljarder. Det är alltså en stor och viktig bransch, inte bara för svensk ekonomi utan för människors livsvillkor i hemmet och på jobbet.

Från att ha stått och stampat i många år ligger Uppsala nu i Sverigetoppen på både byggande och cityutveckling. Nya resecentrum spelar stor roll för investeringsviljan. Mycket är alltså positivt, men orosmoln finns. Det största handlar om principerna för hyressättning.

Ny lagstiftning innebär att hyresgästernas efterfrågan ska få större genomslag. Eftersom Uppsala är en tillväxtort med bostadsbrist, strider det mot affärsmässiga principer att föreslå generella hyressänkningar i vissa områden. Däremot bör givetvis hyresnivåerna anpassas efter läge och attraktivitet. Det finns ingen rättvisa i att alla hyror ska vara lika.

Tyvärr sprids myten att Fastighetsägarna enbart drivs av att pressa upp hyresnivåerna så högt som möjligt för alla. Så är det inte. Höga hyror är inget självändamål så länge en långsiktig och sund ekonomi kan upprätthållas i våra medlemsföretag.

Livskraftiga fastighetsföretag är bra för Sverige, eftersom nyinvesteringar, gott underhåll och miljöåtgärder kräver ekonomiska muskler. Men fastighetsbranschen brottas med utmaningar som inte gynnar den utveckling alla vill se.

Kostnaden för nyproduktion av hyresfastigheter är skyhög, inte sällan upp emot

30 000 kronor per kvadratmeter. För en normalstor trerummare på 70 kvadratmeter kan alltså nyproduktionskostnaden vara över två miljoner. I ett sådant läge är det svårt att pressa hyresnivåerna och ändå få kalkylen att gå ihop. Därför är det inte så konstigt att fastighetsägare tvekar att bygga nytt även om efterfrågan kan vara hög på tillväxtorter.

Ett ännu större problem är det höga skatteuttaget på hyresfastigheter. Räknas alla skatter ihop utgör de mer än hälften av hyran. För oss i Fastighetsägarna är det obegripligt att skattebelastningen på hyresrätter mer liknar den för hälsoskadliga produkter. Det är väl fler bostäder politikerna vill ha?

Uppvärmning och drift av fastigheter står för cirka 40 procent av vårt lands energiförbrukning, och spelar därmed stor roll för vårt lands förmåga att leva upp till ambitiösa miljömål. Energiförbrukningen väger också allt tyngre på fastighetsföretagens kostnadssida. Det skulle gå att minska energiförbrukningen ordentligt om rätt incitament skapades.

Tyvärr är taxorna ofta konstruerade med en hög och varierande fast avgift, vilket gör att minskad förbrukning inte alltid betalar sig i form av lägre kostnader. Så skapas inte ett grönare Sverige. Fastighetsägarna vill vara en positiv samhällsmedspelare. Våra medlemsföretag vill erbjuda hyresgästerna ett bra, tryggt och prisvärt boende med ökad valfrihet.

Genom att erbjuda företag lokaler att utvecklas och växa i ökar också tillväxten. Kloka beslutsfattare intresserar sig för fastighetsbranschen. För inget gott samhälle kan byggas utan god tillgång på bra bostäder och arbetsplatser.

Björn Söderholm

vd Fastighetsägarna Mellansverige

Läs mer om