Undersökningen Läraryrket – En stor livsuppgift med låg livslön som presenterades i tisdags, visar att lärarnas löner skiljer sig kraftigt åt över riket. Lärarlönerna ligger genomgående lågt jämfört med andra jämförbara yrken. Den visar också vilka stora rekryteringsproblem skolorna i Sveriges kommuner snart kommer att få.
För vad lockar en blivande högskolestudent med fallenhet för matematik till läraryrket i Uppsala, när medellönen för en civilingenjör i början av yrkeslivet är 34 633 kronor, och endast ett fåtal gymnasielärare i Uppsala når en lön på 33 000 i slutet av karriären?
1982 fanns nio förstahandssökande till varje plats på ämneslärarutbildningen i samhällsvetenskapliga ämnen, i dag finns det knappt en! Detsamma gäller lågstadielärarutbildningen, där det grundläggande arbetet görs med att få eleverna att börja sin kunskapsresa med hjälp av skriv- och läsinlärningen. Där fanns över sju sökande till varje plats, i dag fylls knappt dessa platser på lärosätena.
Uppsala har kunnat lösa rekryteringen av lärare genom att vara utbildningsort. På sikt kan det bli problem. Exempelvis antogs endast en förstahandssökande på kemiprogrammet förra läsåret, i år ingen alls – i hela landet.
En stor andel gymnasieungdomar överväger att bli lärare. Många av dessa tillhör också de med högst meritvärden, det vill säga de som med störst sannolikhet kommer att vara mycket framgångsrika i sina högskolestudier. Men tyvärr visar det sig att dessa elever till sist ändå väljer bort lärarutbildningen, till stor del beroende på den dåliga lönen.
Lärarnas Riksförbund kräver att:
- Tydliga steg tas mot att återupprätta lärarnas löneläge.
Lång och specialiserad utbildning måste vara lönsam. Läraryrket är ansvarsfyllt, avancerat och komplext. Radikala lönesatsningar behövs nu för lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Nu är det upp till centrala parter att visa att skolan är ett prioriterat område.
Även om det är medling i lärarnas avtalsrörelse så har arbetsgivarna alla möjligheter satsa på lärarna i gymnasiet och grundskolan. Det finns inget som hindrar att deras löner höjs. Det handlar bara om viljan.
I dag startar många lärare i Uppsala sitt yrkesliv med en lön på cirka 22 500 kronor i månaden – efter minst fyra års högskoleutbildning. Detta ska jämföras med andra akademiska yrken, med lika lång utbildningstid, som startar vid 30 000 kronor i månaden.
- Tydliga karriärsteg ska införas för lärare.
Lärare måste erbjudas möjligheten att utvecklas inom sitt yrke. Det bör inrättas fasta karriärsteg för lärare. Legitimerade lärare ska kunna avancera till förste lärare och/eller till lektor. Karriärstegen ska vara tydligt definierade i skollagen och innebära kraftigt höjd lön.
Den påbörjade satsningen i Uppsala på lektorstjänster är lovvärd, men inte tillräcklig. Ännu återstår att enas om en tydlig arbetsbeskrivning samt en tydligt markerad högre lönenivå. De riktade resurser som Utbildnings och arbetsmarknads-nämnden (UAN) har ställt till förfogande har använts till mycket annat än för förutsättningar för lektorerna.
Trots många försök att på olika sätt sluta avtal som ska bidra till en uppvärdering av lärarlönerna så har Lärarnas samverkansråd misslyckats. Vi har prövat långa och korta avtalsperioder, med fastställda lägstanivåer och utan, avtal som i ännu högre grad ska belöna goda resultat, men ingenting har burit frukt.
Det krävs onekligen ett lärarlönelyft nu. Internationell forskning visar att ju bättre betalda lärare, desto bättre studieresultat. Om Uppsalas politiker menar allvar med att ”resultaten ska vara bland de bästa i landet”, måste man följaktligen vara beredd att betala lön i relation till detta – det är inte gratis!
Metta Fjelkner
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Hans Eric Lindahl
distriktsorförande, Uppsala län
Katarina Reineck
ordförande, Uppsala kommun
UNT 6/9 2012