Högskolebehörighet ger valmöjligheter

Det är på tiden att Ismail Kamil och Folkpartiet omvärderar sin syn på tanken att alla ska ha högskolebehörighet, skriver Yasmin Hussein, Josefin Pasanen och Klas-Herman Lundgren från den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus.

Yasmin Hussein är vice ordförande i Uppsala Studentkår.

Yasmin Hussein är vice ordförande i Uppsala Studentkår.

Foto: Fotograf saknas!

Uppsala2013-02-21 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Folkpartiets Ismail Kamil menar att Socialdemokraternas förslag om att återinföra högskolebehörigheten för samtliga program leder "till en lagstiftning om att alla ungdomar i Sverige ska bli behöriga att läsa på högskolan." Tydligen oroar det Ismail Kamil att dörren till högskolan öppnas för alla ungdomar, inklusive de som vid 15 års ålder inte visste att de skulle läsa vidare. Men vi är inte oroade, för vi anser att rätt väg framåt är en politik som ger ungdomar fler valmöjligheter.

I ett läge där yrkesutbildningarna i gymnasiet har sjunkande ansökningar och det på flera håll i landet slås larm om att behöva lägga ner utbildningar bör våra politiker söka efter framåtsyftande lösningar. Regeringens slopade högskolebehörighet till yrkesutbildningarna har visat sig vara ett stort misslyckande, eftersom många ungdomar faktiskt inte ville eliminera sina möjligheter att ta sig in på högskolan. De vill ha kvar möjligheten att få göra sådana val.

I ett samhälle som går mot en mer rörlig arbetsmarknad är det riskfyllt att sakna högskolebehörighet. Att arbeta i ett och samma yrke, på en och samma arbetsplats, tillhör det förgånga och det blir allt viktigare att kunna sadla om, omskola sig och byta karriärsbana när produktion effektiviseras eller företag flyttar. Likt majoriteten av ungdomarna borde Folkpartiet också inse detta. Vi behöver en politik som möjliggör ett livslångt lärande och som inte stänger dörrar för landets unga.

Den (S)kola som debattören skriver om syftar till att öka den sociala rörligheten och ge individer de bästa förutsättningarna att uppfylla sina drömmar. En sådan skola tror på människans förmåga att tillskansa sig kunskap, oavsett om hen går ett yrkesförberedande eller teoretiskt program. Självklart måste det finnas extra stöd till elever som behöver det, ingen ska behöva lämnas bakom. Sverige har dessutom ett starkt behov av större arbetskraft inom många av de områden som yrkesutbildningarna verkar i. I Svenska dagbladet 13/8 skriver utbildningsansvariga för 13 arbetsgivarförbund att övergångarna från gymnasiet till arbetsmarknaden behöver bli fler. Färre elever i yrkesförberedande program är inte en önskvärd utveckling för näringslivet och den svenska tillväxten. Kamil och Björklund har därmed all anledning att vara oroade för den bakåtsträvande utveckling som Folkpartiets utbildningspolitiska experiment skapat.

I en utredning från SCB och Högskoleverket (2012) konstateras det att den sociala snedrekryteringen till högskolan är stark, då personer från studievana hem är överrepresenterade vid landets högre utbildningar. Regeringens prioriteringar att göra större skillnader mellan teoretiska och yrkesförberedande program gynnar knappast en bred rekrytering till högskolan. Istället stänger regeringen dörrar för unga och minskar människors chanser att välja om och hitta rätt. Det är en förlust för både individ och samhälle när personer inte får möjligheten att utveckla sin fulla potential. Det är en inlåsande politik som står i bjärt kontrast till ett livslångt lärande och ett starkt kunskapssamhälle.

Det är hög tid att Folkpartiet omvärderar sin syn på utbildning och inser att stängda dörrar för högre utbildning inte är rätt väg att gå.

Yasmin Hussein
Josefin Pasanen
Klas-Herman Lundgren
Laboremus, socialdemokratiska studentföreningen i Uppsala
UNT 21/2 2013

Läs mer om