Det är viktigt att utbildningssystemet är anpassat till samhällets behov. Alla studenter vill att deras utbildning ska bidra till att de får arbete som de kan försörja sig på. En högskolepeng för samverkan skulle öka lärosätenas möjligheter att skapa utbildningar för framtidens arbetsmarknad samtidigt som den främjar forskningen.
Svenskt Näringsliv har lagt fram fyra förslag för en förbättrad ekonomisk styrning av den högre utbildningen. Flera av dem är värda att se närmare på.
Men Sveriges Ingenjörer vill särskilt slå ett slag för ökad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Det som Svenskt Näringsliv kallar etableringspeng, tillskott av resurser till utbildningar vars studenter snabbare etablerar sig på arbetsmarknaden, vill vi vidga och döpa om till högskolepeng för samverkan.
Hur snabbt studenterna på utbildningarna etablerar sig på arbetsmarknaden ger indikationer på hur bra samverkan är. Det bör dock inte användas som enda indikator. En utvärdering av hur lärosätena uppfyller samverkansuppdraget skulle ge en mer rättvisande bild. Utvärderingen skulle medföra en större drivkraft för lärosätena att öka sina ansträngningar. Ett kompletterande ekonomiskt incitament i form av en högskolepeng baserat på samverkan skulle förstärka effekten.
Dock behöver frågan ställas om lärosätena ges tillräckliga ekonomiska förutsättningar totalt sett för att arbeta med samverkansuppgiften.
Kontakter med det omgivande samhället och anpassning av kurser och utbildningar tar tid och resurser i anspråk. I dag får lärosätena bara medel för de övriga två huvuduppgifterna, utbildning och forskning. Genom att ge anslag separat för samverkansuppgiften skulle vikten av denna tydliggöras.
Vi är inte rädda att förslag i denna riktning skulle begränsa studenteras fria val av utbildning. Få studenter väljer utbildning efter arbetsmarknadsmöjligheter. Snarare är vi övertygade om att alla studenter, oavsett utbildning, vill känna att deras kunskap hör hemma i ett sammanhang.
Att lärosätena hjälper studenterna med att skapa detta sammanhang är viktigt för studenternas hela framtida liv och arbetsliv.
Studenterna skulle vara de stora vinnarna med ett ökat fokus på samverkan. Men fler fönster som öppnas mot omvärlden inom utbildningen skulle även innebära positiva effekter för forskningen och därmed Sveriges konkurrenskraft och tillväxt.
Utbildning och forskning hör nära samman. Mer kontakt med näringslivet innebär större möjlighetet att föra ut de senaste rönen. Forskarna får också mer influenser av behov och problemställningar men även kunskap som finns utanför högskolan, vilka kan integreras i pågående forskning.
Om samverkan mellan universitet och högskolor och omgivningen finns på plats hela tiden så står varje fakultet bättre rustad att möta både dagens och morgondagens behov.
Josefin Utas
utredare i högskolefrågor Sveriges Ingenjörer
Måns Östring
2:e vice ordförande Sveriges Ingenjörer
UNT 17/2 2013