Resultaten i den svenska skolan har inte bara sjunkit under en lång tid utan fortsätter sjunka. Man pratar om ”skolkrisen”, eftersom kunskapsnivån sjunkit i nationella och internationella mätningar. Trots detta finns det de som menar att dessa mätningar inte är viktiga. Vi är två lärarstudenter som menar att kunskapsnivån visst spelar roll, och att vi kan höja den genom att höja kraven på lärarutbildningen.
De som säger att resultat i mätningar och prov inte spelar någon roll kallar sig för postmodernister. De menar att objektiv kunskap är relativ, eftersom kunskap beror på kulturella sammanhang. Teorin uppstod som kritik mot modernismen, som postmodernismen menar handlar om att söka efter absoluta sanningar som inte finns. Därför är mätningar av kunskap oviktiga, och andra värden i skolan lyfts fram, som demokratiska värderingar, relationen mellan lärare och elev, kritiskt tänkande och elevens personliga utveckling. Den postmoderna skolan brukar kallas flumskolan, och bygger på ett missförstånd om vad vetenskap är.
Företrädare för kunskapsskolan tycker att mätningar och vetenskap är bra. Vetenskapen säger sig inte ha eller söka absoluta sanningar, utan kunskap baseras på vad vi vet idag. Vetenskap grundas i att om bevisen mot en teori är starkare än bevisen för teorin så är teorin inte längre trovärdig. Detta kallas falsifierberhet, och är raka motsatsen till absoluta sanningar. På samma sätt handlar undervisning inte om att lära ut absoluta sanningar, utan om att lära ut den kunskap som finns inom varje ämne, samt hur vi fått den kunskapen.
All kunskap går inte att mäta exakt, men det är möjligt att göra en uppskattning, och det enda sättet att få veta om eleven lärt sig är att testa kunskapen. Att ge eleverna kunskap är själva tanken med skolan, ge alla förutsättningar att kunna bilda sig en egen uppfattning om världen, hitta sin plats i den och få verktyg att följa sina drömmar. Klassresan börjar i klassrummet.
Bildning och utbildning står inte i motsats till varandra. Bildning är svårdefinierat eftersom den inte har specifika mål, och eftersom den drivs av personligt intresse och engagemang. Men det innebär inte att bildning är en sak för sig, utan den bidrar till utbildningsmålen. Bildade elevers intressen och förkunskaper ger utbildningsmålen mening och engagerar elever i lärande. Bildning och utbildning är inte åtskilda i kunskapsskolan.
Läget i dag är inte perfekt. Mycket måste göras innan vi får den skola vi vill ha. Det första steget är att inse att sjunkande kunskapsnivåer är ett problem som måste lösas. Det andra steget är att tänka ut hur man ska göra det.
Vänsterns lösning är mer pengar till skolan, men endast sex OECD-länder spenderar mer på skola än Sverige. Länder som spenderar mindre på skolan, som Storbritannien och Finland, har bättre resultat. Problem försvinner inte för att man kastar pengar på dem, utan det är viktigare att använda dem rätt.
Elevernas resultat beror främst på lärarna. Om lärarna har en bra utbildning så kan de göra ett bra jobb. Det är därför som utbildningen har reformerats, vilket lett till att söktrycket ökat de senaste tre åren, enligt Universitets- och högskolerådet. För att engagera elever krävs det engagerade och ambitiösa lärarstudenter.
Lärarprogrammet behöver hålla hög kvalitet, och för det krävs mer studiemotiverade elever. En utbildning med höga krav lockar ambitiösa studenter, en utbildning med hög kvalitet ger dessa goda förutsättningar att bli bra lärare.
I dag gör man tvärtom. Kraven för att få en godkänd tentamen sänks och höjs i förhållande till hur väl studenterna klarar av sin tentamen. Kurslitteratur plockas bort för att studenterna tyckt att den varit för krävande. Man sänker ribban, vilket gör att mindre studiemotiverade studenter söker sig dit, vilket sänker ribban ännu mer.
På lärarutbildningen är föreläsarna eniga om att lärarens förväntningar påverkar elevernas reultat. Enligt denna logik kommer lärarutbildningens låga förväntningar på sina studenter att försämra studenternas resultat.
Det är lätt att se en negativ spiral. Detta är speciellt skadligt när det gäller lärarutbildningen. Lärarens kunskap styr framtida elevers möjlighet till god utbildning. Elevers rätt till bra lärare går före lärarstudenters rätt att slippa svår litteratur och krav.
De sjunkande skolresutaten måste vändas. Genom att höja kraven på lärarutbildningen signalerar vi att det är ett yrke som kräver hög kompetens. Så lockar vi de ambitiösa, studiemotiverade och engagerade att utbilda sig till världens viktigaste jobb. Genom att höja förväntningarna på lärarstudenterna höjer vi kvaliteten på deras framtida elevers utbildning. Så vänder vi trenden och tar ett viktigt steg mot att få världens bästa skola!
Oscar Matti Liberala ungdomsförbundet i Uppsala län
Olle Nyrén Liberala ungdomsförbundet i Uppsala län
UNT 3/12 2013