Samhällets energiförsörjning står inför stora utmaningar. De fossila bränslen vi byggt vårt välstånd på är inte längre lättillgängliga och billiga alternativ. Det är svårt att inse vidden av problemen i dag, men den intensiva debatt som pågår om priser och skatter för el och värme, liksom för drivmedel, ger en föraning.
Beslut som tas inom energiområdet nu kommer också att påverka samhällets förmåga att hantera framtida försörjningsproblem. En tydlig trend i hela Sverige i dag är att både större och mindre användare lämnar fjärrvärme och går över till bergvärme.
Bergvärme är på många sätt ett mycket bra uppvärmningsalternativ som bör föredras framför till exempel direktverkande elvärme. Problemen uppstår när bergvärmen blir ett alternativ till fjärrvärme. Från det allmännas synpunkt är det fördelaktigt med gemensamma system med god resurshushållning, men den enskilde som försöker hitta rätt i den snåriga djungeln av fasta och rörliga kostnader för värmen, inklusive räntor och skatter, ser allt oftare fördelar med bergvärme.
I Uppsala producerade fjärrvärmen år 2009 1377 gigawattimmar värme och genom samtidig elproduktion, så kallad kraftvärme, dessutom 228 gigawattimmar el. Det är stora tal, men 1 gigawattimme räcker till energiförsörjning för ungefär 50 enfamiljshus under ett år.
I hela Sverige producerades ungefär 50 terawattimmar fjärrvärme (50 000 gigawattimmar). Elnätet tillfördes därutöver cirka 10 terawattimmar el från kraftvärme, vilket ungefär motsvarar 10 procent av Sveriges elbehov.
Om man tänker bort fjärrvärmen och ersätter värmebehovet med värmepumpar, skulle cirka 15 terawattimmar ny el behövas, och dessutom bortfaller 10 terawattimmar från kraftvärme.
Utan fjärrvärme skulle alltså behovet av ny elproduktion öka med 25 terawattimmar, vilket ungefär motsvarar årsproduktionen i Forsmarks kärnkraftverk.
Det innebär dessutom att vi blir mycket känsligare för effekttoppar och om bortfall i den storleksordningen ska ersättas med import av el ökar utsläppen och stora mängder av den totala energiresursen går till spillo i form av värme som kyls bort.
Mot den bakgrunden är det hög tid att nu tänka igenom framtidens energiförsörjning och hur vi bäst tillvaratar energiresurser som annars går förlorade. Uppsala kommun uttrycker i olika sammanhang, bland annat i översiktsplanen, att fjärrvärmen ska stimuleras och att ny bebyggelse ska lokaliseras vid befintliga när- eller fjärrvärmenät.
Värmeproduktionen och nätet ägs och drivs av Vattenfall Värme Uppsala. De har därigenom monopol på värmeförsörjningen, men kommunen vill ändå verka för en stabil och konkurrenskraftig prissättning. Inom ramen för Uppsalas klimatprotokoll finns också ett samverkansavtal mellan kommunen och Vattenfall Värme.
En statlig utredning har nyligen lämnat förslag om tillträde för andra värmeproducenter i fjärrvärmenäten. Ökad konkurrens i fjärrvärmen är välkommen, men det är ändå dags här i Uppsala att ta upp diskussionen på allvar med Vattenfall om hur man ska kunna fortsätta utveckla tekniken och bevara de fördelar som fjärrvärmen och kraftvärmeproduktionen ger. Prisbilden gentemot bergvärme måste tydliggöras och ligga på en nivå som är konkurrenskraftig.
Urban Wästljung (FP)
UNT 12/5 2011