De borgerliga neddragningarna inom välfärden har varit kännbara för många kvinnor i Sverige. Det är undersköterskorna, lärarna och hemtjänstpersonalen som betalar mest när välfärden privatiseras och vinsterna försvinner till lågskatteländer. Det är kvinnor som betalar med otrygga anställningar, deltidsanställningar och sämre hälsa.
När välfärden skärs ner ökar den dubbla pressen på kvinnorna, på jobbet och hemma.
Statistik för Uppsala visar att kvinnor i snitt tjänar 65 000 kr mindre om året mindre än män och är sjukskrivna 6,8 dagar mer. Cirka hälften av alla förvärvsarbetande kvinnor i Uppsala arbetar i offentlig sektor medan färre än var fjärde man gör det. Arbetsvillkoren och lönerna i offentlig sektor är därför en viktig jämställdhetsfråga.
Inkomstklyftan mellan män och kvinnor har ökat med 40 procent efter att vi fick en borgerlig majoritet.
Skälen är bland annat att det mesta av jobbskatteavdraget har gått till välbeställda män och att nedskärningar i till exempel sjukförsäkringen framför allt har drabbat kvinnor.
Om arbetslivets villkor ska bli likvärdiga för kvinnor och män krävs rätt till heltid. Det behövs också en höjning av lönerna i de lägst betalda offentliga yrkena. Om kvinnors löner i den offentliga sektorn höjs ökar pressen på privata arbetsgivare att höja lönerna för sina anställda.
För att fler ska kunna arbeta heltid inom vård och omsorg föreslår Vänsterpartiet att heltidsmåttet för Uppsala kommuns vård- och omsorgsyrken sänks till 35 timmar i veckan, vilket motsvarar sju timmar om dagen. På sikt vill vi att normalarbetstiden är sex timmar.
I Sverige har 90 000 kvinnor i åldern 45–66 år har gått ned i tid eller slutat jobba helt för att ta hand om sina anhöriga, 114 000 har fått minskade inkomster.
Det är framför allt döttrar till föräldrar med låg utbildning som ger mycket anhörigvård.
Det finns alltså en tydlig könsaspekt och en klassaspekt. Uppsala behöver en väl utbyggd och fungerande äldreomsorg för att även döttrar till äldre med vårdbehov ska kunna förvärvsarbeta och försörja sig på samma villkor som andra.
För en bättre jämställdhet krävs alltså en satsning på välfärden, kvinnor är inte bara de som jobbar i välfärdsjobben utan också de som har mest att vinna på en utökad välfärd. Vänsterpartiet vill se en rejäl satsning på mer personal i äldreomsorgen, en förstärkning av hälso- och sjukvården samt en utökad rätt till förskola och mindre grupper i förskola och skola. Vänsterpartiet har i riksdagen föreslagit en höjning av statsbidragen till kommunerna på drygt 40 miljarder för att bryta den negativa utvecklingen och skapa välfärd och jobb.
I dag tar män ut endast nio procent av föräldradagarna under sitt barns första år.
Ingen annan enskild åtgärd skulle betyda lika mycket för jämställdheten mellan män och kvinnor som individualiserad föräldraförsäkring. Den skulle betyda mycket för kvinnors ställning på arbetsmarknaden och i hemmet, sjukskrivningar och pensioner. Men de flesta politiska partier tvekar eller vill på sin höjd tredela.
Om vi skulle vänta på att uttaget av föräldradagar ska bli jämnt av sig självt skulle det ta nästan tre decennier.
Många kvinnojourer tvingas i dag säga nej till hjälpsökande kvinnor då de inte har plats. Vi vill införa ett grundstöd till alla jourer. Totalt över landet vill Vänsterpartiet satsa 200 miljoner kronor om året på det nya stödet. I Uppsala vill vi garantera jourerna ett långsiktigt och högre stöd.
Jämställdhet är en fråga som brukar försvinna från dagordningen om man inte aktivt driver den. Vi kan inte vänta på att jämställdheten ska infinna sig i någon avlägsen framtid. Vänsterpartiet driver och kommer att driva jämställdhetsfrågorna. Vänsterpartiet står för förändringar av den förda politiken.
Ilona Szatmári Waldau, kommunalråd (V)