Budgeten måste ge förutsättningar för att göra något åt lärarlönerna, begränsa arbetsbelastningen samt forma en kompetensutvecklingsplan för att säkerställa behörigheten hos alla lärare.
Numera accepteras det faktum att kompetenta lärare är den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för undervisningens kvalitet och resultat.
Den grundläggande frågan är om eleverna i Uppsala får den utbildning de har lagstadgad rätt till – om tillräckliga resurser avsätts och om de kommer undervisningen tillgodo.
I förslaget till årsredovisning för 2012 presenteras några resultat, som behöver följas upp i budget 2014:
- Från 2015 ökar kraven på kommunerna att organisera så att eleverna får lärare med rätt behörighet under alla lektioner. Resurser för kompetensutveckling av befintliga lärare måste fram.
- Resultatet av medarbetarenkäten 2012 visade skrämmande resultat vad gäller lärarnas arbetsbelastning. En ökad bemanning av såväl lärare som stödpersonal till lärarna behövs. Arbetsmiljöverket har gett Stockholms kommun ett vitesföreläggande på två miljoner kronor om man inte åtgärdar lärarnas höga arbetsbörda. Liknande problem kan drabba Uppsala.
- Den lokala lönebildningen i Uppsala kommun behöver utvecklas. Lokal statistik efter arbetsvärdering och lönekartläggning visar att lärarlönerna inte ligger i rätt nivå med samhällsvärderingen.
- Sjuktalen vänder uppåt. Sannolikt är lärarnas ökade arbetsbörda efter skolreformerna en bidragande orsak, som måste hanteras. Övertid måste hanteras på ett korrekt sätt.
Löneutvecklingen för lärare i Uppsala måste bli bättre. Under en följd av år har löneutvecklingen varit den lägsta möjliga enligt centrala avtal. Detta samtidigt som löneläget i Uppsala ligger klart under riksgenomsnittet.
2014 är det val. 2014 är också ett ödesår för läraravtalen; har inte skolans ansvariga tydligt satsat på lärarnas löner och arbetsvillkor, är det möjligt att säga upp det kollektivavtal som slöts hösten 2012, ett avtal med tydliga avsikter om en uppvärdering av lärarlönerna.
På statlig nivå har man satsat på kompetensutveckling inom Lärarlyftet 1, ny lärarutbildning, lärarlegitimation och karriärtjänster.
Lärarlytet 1 blev en stor framgång. Staten betalade större delen av kostnaden. Men trots att deltagarna själva fick stå för ca 20 procent i form av löneavdrag, genomförde många lärare kompetensutveckling inom Lärarlyftet1. Någon mätbart högre lön har det tyvärr inte blivit för deltagarna, trots att årsredovisningen visar på de bästa grundskoleresultaten i Uppsala sedan mätningarna började.
Lärarlyftet 2 förutsätter att kommunerna själva bidrar efter ekonomiska förutsättningar. Kommunfullmäktige måste säkerställa att skolorna får möjligheter att avsätta pengar för den nödvändiga kompetensutvecklingen. Från 2015 får enbart behöriga lärare sätta betyg.
Den nya lärarutbildningen har hittills inte lockat de mest lämpade ungdomarna. Såväl låga ingångslöner som dålig löneutveckling bidrar till uteblivet söktryck till lärarutbildningen. Speciellt lågt har intresset varit för lärarutbildningarna i fysik och kemi.
Cecilia Forss påstod i ABC-nytt 27/3 att överläggningar sker med lärarnas fackliga organisationer om särskilda lärarlönesatsningar. Några sådana har inte startat! Vidare finns en misstro i lärarleden hur de föreslagna satsningarna ska fördelas.
Till hösten ska nya karriärtjänster, förstelärare och lektor, tillsättas med statliga bidrag till löner. Skolverket inser att lärandet gynnas av lärare med stort ämnesdjup och med dokumenterad yrkesskicklighet. Det är också för att få högsta legitimitet bland kollegorna som denne ska arbeta med och stimulera till ökad undervisningskvalitet. Det är därför betydelsefullt att de utnämnda lärarna har särskilt djupa kunskaper. Vi väntar fortfarande på möjlighet att diskutera dels villkoren, dels tillsättningsprocessen av förstelärare och lektorer.
Danska lärare värnar, med lockout som följd, om sin tid till planering och utvärdering av undervisningen. Tid som behövs för en hög kvalitet på undervisningen. Den tiden är inte längre garanterad för svenska lärare, vilket är en av orsakerna till svårigheterna med att med rimlig arbetsbelastning uppnå skolans mål.
Lärarnas Riksförbunds medlemmar vill ha en bra skola. Men hittills har inget parti stigit fram och visat att man avser att satsa på skolan. 2014 är det val. 2014 är också ett ödesår för läraravtalen. Har inte skolans ansvariga tydligt satsat på lärarnas löner och arbetsvillkor så är det möjligt att säga upp det kollektivavtal som slöts hösten 2012, ett avtal med tydliga avsikter om satsning på lärarna.
Listan över eftersatta områden inom skolan kan göras längre. Gäller ambitionen att Uppsalas skolor ska vara bland de bästa i landet måste detta beaktas i resurstilldelningen i budget 2014. Om dessa medel inte tas fram förväntar sig lärarna i Uppsala att de ansvariga träder fram och deklarerar att de inte klarar av att ansvara för skolan och lämnar över till ett nationellt huvudmannaskap.
För att Lärarnas Riksförbunds medlemmar ska kunna veta hur man ska rösta 2014 vill Lärarnas Riksförbund att alla partier i kommunfullmäktige tydligt och klart, var för sig, deklarerar hur mycket mer pengar man avser att satsa på skolan inför budgetbeslutet och formulering av verksamhetsmål som beslutas om i juni 2013.
Lärarnas Riksförbunds kommunombud i Uppsala
Katarina Reineck
Hans Eric Lindahl
Björn Sundin
Marcus Kjellberg
UNT 15/4 2013