Utveckling handlar om människor. Genom att sätta enskilda kvinnor, män, flickor och pojkar i centrum och bidra till bättre förutsättningar för dem, så kan miljoner människors liv räddas och samhällen förändras. Det är därför som vi i allt vårt arbete försöker sätta individen i fokus. I ökande grad underlättar det också när vi försöker få fler politiker och länder förstå hur Sverige har kunnat förändras till det bättre.
Få frågor är mer laddade än de som rör relationer mellan män och kvinnor. Det handlar ofta om traditioner och maktförhållanden som måste ändras för att ingen människa ska underordnas en annan. I många samhällen där det är brist på utveckling är det ofta också brist på jämställdhet. Genom att utgå från den enskilda människan och beskriva hur samhällsförändring kan ske upplever vi att det går att få mer förståelse. Att beskriva att det bakom siffrorna döljer sig mammor, döttrar, farmödrar, systrar, mostrar. Försöka få fler att förstå att fler kvinnors liv kan räddas.
Varannan minut dör en kvinna i världen i samband med graviditet och förlossning. Det finns ingen brist på kunskap om hur det kan förebyggas: förbättrad mödravård och tillgång till preventivmedel, säkra aborter, utbildad vårdpersonal som barnmorskor, och sexualundervisning för ungdomar.
Men utmaningarna är stora. Över 200 miljoner kvinnor i världen saknar tillgång till säkra preventivmedel. Varje år sker över 20 miljoner osäkra aborter som leder till att 47 000 kvinnor dör. Våra utvecklingsansträngningar har inte i tillräcklig stor utsträckning utgått från dessa kvinnors verklighet.
Nästan 20 procent av de som genomgår osäkra aborter är flickor mellan 10–19 år. Om alla människor som ville fick tillgång till preventivmedel beräknas det att 75 procent färre aborter skulle äga rum, och mödradödligheten kunde minskas med 30 procent.
Siffrorna är allvarliga, men stora framsteg har gjorts. Mellan 1990 och 2010 halverades mödradödligheten i världen. Bakom framstegen ligger framför allt ekonomisk utveckling, satsningar på utbildning, och en minskad fertilitet i de flesta länder i världen. Satsningar på jämställdhet och hälsa är också viktiga bidragande faktorer för ekonomisk utveckling och minskad fattigdom.
Nästa år är det 20 år sedan den internationella befolkningskonferensen ICPD i Kairo, då världens länder enades om behovet av satsningar på mödravård, sexualupplysning, tillgång till preventivmedel, jämställdhet och säkra aborter där det är lagligt.
Världen ser annorlunda ut i dag, och många länder som var fattiga 1994 är nu medelinkomstländer. I de allra fattigaste länderna har dock väldigt lite hänt. Antalet barnäktenskap i världen har inte minskat och skadliga sedvanor såsom könsstympning är fortsatt utbredda. Det behövs värderingsförändringar för att förändra detta tillstånd, och för att ge flickor och kvinnor rättigheter och möjligheter. Vi vet ju själva från Sverige hur kvinnors ställning i samhället också positivt påverkar den ekonomiska utvecklingen, barnens hälsa och utvecklingen i landet. Det behövs därför ordentliga satsningar, både politiska och ekonomiska, för att alla kvinnor, inte minst tonåringar, ska få rätten och möjligheten att bestämma över sin sexualitet.
I Afrika finns i dag en generation av ungdomar som utgör en enorm potential för framtiden. Att vara ung innebär dock också att vara utsatt för risker. Vi måste satsa mer på att utrusta våra ungdomar med kunskap och möjlighet att ta ansvar. Detta gäller bland annat tillgång till sexualundervisning, men framför allt att ge ungdomar styrkan att själva göra de bästa och mest hälsosamma valen för sig själva och sina partners.
I dag satsar Sverige mer än någonsin för att bidra till universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa. Under enbart 2012 uppgick biståndet till nästan 2,7 miljarder kronor, vilket motsvarade mer än hälften av Sveriges hälsobistånd under året. Men bara pengar räcker inte. Det krävs engagemang på flera nivåer, inte minst på den politiska nivån.Parlamentariker spelar en viktig roll i detta sammanhang. De är enskilda personer som bär förtroende och kan ta ökat ansvar mot orättvisor och för utveckling. De kan rösta fram lagar som ger tillgång till preventivmedel och sexualundervisning, ge starkare lagstöd för att komma till rätta med könsstympning och barnäktenskap, och de kan godkänna budgetar för satsningar inom barn- och mödrahälsa.
Därför kommer riksdagens tvärpolitiska grupp för SRHR tillsammans med talmannen Per Westerberg att stå värd för en internationell parlamentarisk FN-konferens om befolkningsfrågor i Stockholm nästa år. Konferensen, som är den sjätte i raden, syftar till att följa upp Kairokonferensen. Minst 400 personer, däribland ministrar, parlamentariker och civilsamhälles representanter från ett hundratal länder, förväntas delta.
Sverige kan inte lösa alla dessa frågor ensamt. Men vi tror att vi kan erbjuda parlamentariker från hela världen en möjlighet att inspireras och informeras om hur deras kolleger har lyckats ge fler framför allt ungdomar tillgång till sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
Sverige har en fortsatt viktig roll att spela kring SRHR, inklusive mödrahälsa. I skrivande stund pågår kampanjer för att minska kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter i Sverige, på EU-nivå och globalt. Sveriges och likasinnade länders starka hållning för mänskliga rättigheter är därför viktigare än någonsin.
Genom att stödja internationella parlamentariker kan vi fortsätta den svenska traditionen att stå upp för de kvinnor och män i världen som inte har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och vars rättigheter inte uppfylls.
Ulrika Karlsson
riksdagsledamot (M) och ordförande för riksdagens tvärpolitiska grupp för SRHR
Gunilla Carlsson
biståndsminister (M)
UNT 26/5 2013