REPLIK. På UNT Debatt 9/1 framför studenten Erik Holtstrand synpunkter på upplägget av första kursen på juristutbildningen i Uppsala. En fortlöpande dialog om utbildningens innehåll och undervisformer är viktig för kvaliteten! Fakultetens förhoppning är att det snart finns fler lämpliga lokaler till vårt förfogande, men vi styr inte helt själva över frågan. Med den utbildningsbudget vi har kan vi heller inte radikalt öka undervisningstätheten.
”Studentpengen” för en jurist är betydligt lägre än för en medicinare; det gäller även efter den kvalitetsförstärkning som nyligen beslutats av regeringen.
Juristutbildningen i Uppsala bygger på den grundläggande idén, att studentaktiverande undervisningsformer ska användas i så hög grad som möjligt. Föreläsningar med 250 studenter inbjuder sällan till någon verklig dialog. Detta innebär inte att föreläsningar är oförenliga med vår pedagogiska grundidé. Föreläsningar kan exempelvis vara värdefulla för att skapa förståelse för ämnets struktur eller för att förklara särskilt svåra moment.
Seminarierna utgör stommen i juristutbildningen i Uppsala. Tanken är att studenterna genom självstudier och diskussioner i smågrupper ska ha förberett på förhand utdelade juridiska problem. Vid seminariet blir därmed lärarens uppgift en annan än föreläsarens. Seminarierna syftar till att fördjupa förståelsen för argumentationsmönster och att träna förmågan att lösa juridiska problem. Lärarens uppgift är inte att tala om hur det är, utan att stödja diskussionen och föra den åter mot det kunskapsmål seminariet har.
Man kan ha olika uppfattning om vilket som är det bästa sättet att utvärdera en juristutbildning, men den nyligen genomförda utvärderingen är inte den första som placerat juristutbildningen i Uppsala som en av de främsta i landet.
Som fakultet gör vi vårt bästa för att förena visioner om den bästa utbildningen med de ekonomiska resurser vi har.
Margareta Brattström
professor i civilrätt och ordförande för
Juridiska fakultetens utbildningsutskott
UNT 22/1 2013