Lagen innebär en utförsäljning av 67 miljoner hektar av tidigare skyddad regnskog (som väntas hamna i storgodsägares ägo) och en legalisering av fall av illegala markkonfiskationer, så kallad land grabbing. En kolonialism som fördrivit tusentals människor, etablerat en organiserad brottslighet och politisk korruption, en politik som därtill tvingat sociala rättigheter och en fungerande stats- och rättsapparat på flykt.
Utförsäljningen av markplättar som hittills varit inom statlig ägo innebär ett paradigmskifte, och förespråkare av ett hållbart Amazonas är farligt nära att nu förlora kampen inom det område man tidigare — åtminstone på papperet — kunnat förlita sig på: det juridiska.
Den nya lagen sänder signalen att det blir svårare att anmäla och komma åt olagliga markkonfiskationer, miljöskadlig sojaexpansion, slavarbete, monokulturer och vinna saken i domstol då lagen ämnar legalisera tidigare fall av land grabbing.
90 procent av skövlingen av Amazonas regnskog åren 2006-2007 var olaglig, fastslår Greenpeace egen kartläggning, stödd av satellitbilder. Fenomenet med land grabbing i Amazonas är skenande, fastslår den brännande aktuella Greenpeacerapporten Slaughtering the Amazon, publicerad samtidigt som lag 458 klubbades igenom.
Hellre än att ta itu med problemet låg "ett lagförslag inför brasilianska kongressen som skulle belöna marktjuvar genom att tillhandahålla dem rätten över redan ockuperad mark", fastslår Greenpeace och tillägger att ett andra lagförslag mer än skulle fördubbla procentandelen skog som kan komma att röjas i närhet till en fastighet. Det största incitamentet för Brasiliens expanderande boskapserövring av Amazonas är avsaknaden av regionalt politiskt ledarskap. Tomrummet fylls i stället för politiska direktiv och ekologisk hänsyn av korruption, laglöshet, billig arbetskraft och ett tyst samhällsklimat.
Slaughtering the Amazon är en siffrans uppgörelse med köttindustrin.
Greenpeace kartläggning av 2000-talets sojabonanza och boskapsexpansion i hjärtat av världens största regnskog visar hur stigande efterfråga på billigt nötkött, virke och amazonskt läder har trängt undan människans sunda förnuft. I dess ställe har politisk likgiltighet och ekonomiska marknadskrafter planterat sig.
Brasilien har under 2000-talet seglat upp som världens mest växande sojaproducent och boskapsuppfödare. Sojaplantager tränger undan småbönder och multinationella sojajättar genmodifierar sina grödor som dödar jorden och omöjliggör för framtida skördar. Det "tvingar" sojaproducenten att skövla ny regnskog för framtida skördar av denna monokultur. I spåren av sojabönans miljöförstörande miljardindustri flyter dessutom slavarbete, barnarbete och illegala markkonfiskationer upp till ytan.
Slaughtering the Amazon blottlägger den näringskedja bestående av mäktiga "tysta samarbetspartners" som köper och säljer vidare varor med Amazonaskoppling i ett nätverk av underleverantörer som "tvättar bort" sammanlänkningen. Kött, skövlad skog, läder eller soja som till stor del producerats till följd av land grabbing och tvångsarbetskraft.
Företag som, enligt Greenpeace, profiterar på den alarmerande utvecklingen i Amazonas är bland andra svenska Ikea, Nike, Adidas, lyxföretaget Gucci, lågpriskedjan Wal-Mart och biljättarna BMW och Ford.
(Ford Motor Company var första utländska företag att köpa loss regnskogsmark och etablera sig i Amazonas, under 1930-talet, i delstaten Pará. Företaget använde sig då av slav- och barnarbetskraft.)
Amazonas är viktigt för EU:s ekonomi. Nötkött, soja, exklusiva möbler, den största marknaden för de ekonomiska aktörerna i regnskogen (som varje år blir fler) återfinns i EU.
80 procent av delstaten Mato Grossos regnskog är borta för alltid. Där hägrar i stället en storskalig monoindustri anförd av delstatens guvernör och sojamiljardär, Blairo Maggi. Medskyldig i den ekologiska tragedin utan lyckligt slut är den gamle kolonialherren Europa, vars efterfrågan på nötkött och soja har skjutit i höjden.
Boskapsuppfödning står för 80 procent av skogsavverkningen i Amazonas, och Brasilien är överlägset "bäst i världen" på avverkning. Klimatförändringar dödar 300 000 människor varje år, visar en rapport som Times Online citerat. Samtliga fall i fattiga och politiskt uteslutna delar av världen.
Illegalt ockuperade skogsområden är därtill för närvarande väldigt billig, och gör boskapsuppfödning både förtjänstfull och expanderande. År 2003 underströk en rapport från Världsbanken direktförhållandet mellan skogsavverkning och boskapsuppfödning. Samma rapport avslöjade hur boskapsrancher utgör en allt utbredande grogrund för ockupation, förskingring och affärer med illegalt konfiskerade markområden.
Mario Menezes, biträdande chef för brasilianska NGO:n Amigos da Terra (Jordens vänner), har arbetat i och med Amazonasfrågan i över 30 år. I en intervju med Brasil de Fato påminner han om de facto att 73 miljoner hektar av Amazonas redan har skövlats, varav 80 procent i boskapssyfte. Problemen är många, men framför allt två: straffriheten och den illavarslande utvecklingen. Offentliga medel i Amazonas bör inte användas för jordbruksändamål och expansion i skogen, så som läget är i dag. Amazonas har blivit ett enormt handelscentrum, som vi i slutändan får betala priset för, menar Menezes.
Hugo Blanco, välkänd peruansk miljöaktivist och redaktör för tidskriften Lucha Indígena, beskrev samman med sammandrabbningarna mellan stat och demonstranter i Amazonas våren och sommaren 2009 hur 500 års tystnad har ersatts med ett globalt stöd för ursprungsfolkens växande och fysiska motstånd av naturkoloniseringen: "Att försvara Amazonas är detsamma som att försvara livet för hela mänskligheten."
Klas Lundström
journalist, författare
UNT 15/10 2009
journalist, författare
UNT 15/10 2009