Uppsala växer så det knakar. Flyttningsöverskottet förra året var 989 personer och det samlade flyttningsöverskottet de senaste fem åren motsvarar nästan två Gnosjö. Uppsala saknar dock en genomtänkt och modern strategi för den växande staden. Vad staden behöver är en politik som ser bortom betongkramare och utvecklingspessimister. Uppsala måste förtätas, men förtätningen måste kompletteras med parkområden och attraktiva mötesplatser.
Ett tätare bebyggt Uppsala erbjuder bland annat bättre underlag för miljövänliga persontransporter med kollektivtrafik, gång och cykel. Rätt utformad kan den förtätade staden dessutom leda till ett mer vitalt stadsliv med positiva sociala följdeffekter. Ett tätt bebyggt Uppsala borgar också för ett rikare kulturliv och en förbättrad integration av nyinflyttade.
Ett vanligt argument mot förtätning är att det förfular staden och gör den mindre gästvänlig att bo i.
I Uppsala bor dock inte mer än i genomsnitt cirka 3 000 invånare per kvadratkilometer. Jämfört med miljonstaden Barcelona, med nästan 16 000 invånare på samma yta, är detta tämligen blygsamt. Samtidigt är Barcelona en kulturell magnet av dignitet och upplevs som mycket trivsam. Att förtäta Uppsala är således inte en omöjlighet.
Förtätningen kräver dock en genomtänkt strategi där ett flertal faktorer beaktas så att Uppsalas nuvarande karaktär behålls och till och med förstärks.
För det första måste de nya förtätade stadsdelarna vara varierade. De måste innehålla både bostäder, olika affärsverksamheter och arbetsplatser. Stadsdelarna måste även innehålla attraktiva och brett lockande mötesplatser – platser och attraktionspunkter som av ett eller annat skäl lockar folk från andra stadsdelar såväl som utifrån.
Risken med den nuvarande förtätningen i Industristaden och på Kvarngärdet är att dessa mötesplatser saknas. Resultatet blir en stad bestående av ett antal slutna stadsdelar. Varje stadsdel är en egen solitär som motverkar integration och som inte bidrar till det ”lagsamarbete” Uppsala stad som helhet måste ha.
För det andra måste Uppsalas gröna ytor bevaras. Synlig grönska i form av gator kantade av stora träd är viktigt i en förtätad stad. Det finns till exempel ett flertal medicinska studier som bekräftar den avstressande effekten av grönska, till och med att lövträd har större effekt än barrträd. Uppsala behöver därför satsa mer på de gröna ytorna och parkerna. I dag satsar vi inte mer än ett par hundra kronor per år och invånare.
Vid prioriteringen av vilken mark som ska bebyggas bör redan exploaterad mark bebyggas före icke-exploaterad. På samma sätt måste de outnyttjade gröna ytorna utan utvecklingspotential bebyggas före dem potential som parkmark.
Detta måste bli en lärdom från striden om Seminarieträdgården, en mark som vore ett utomordentligt råvirke för en ny och brett lockande stadspark.
För det tredje måste debatten om hur Uppsala ska utvecklas lyftas från den låga ”nimby kontra yimby”-nivån (not in my backyard kontra yes in my backyard). Om Uppsala ska utvecklas till en unik liten kosmopolitisk ”storstad” krävs en ordentlig stadsbyggnadsdebatt av det slag som nyligen efterlystes av Alexander Åkerman (UNT 24/7).
Folkpartiet kommer under hösten att anordna en öppen seminarieserie på temat ”Framtidens Uppsala”, som vi hoppas lockar så väl många Uppsalabor som aktörer inom byggbranschen. Det behövs många perspektiv för att vi i förtätningsarbetet inte ska begå lika grova misstag som vid 60- och 70-talens centrumrivningar.
Om 40 år har Uppsala växt med nästan ett helt Norrköping. För att ta fram de bästa stadsutvecklingsvisionerna och säkerställa ett än trivsammare Uppsala anser vi i Folkpartiet att det behövs en fördjupad och mer kontinuerlig dialog med Uppsalaborna.
Förtätningen av Uppsala är ett måste, det är endast så vi kan främja integration, hållbar utveckling och bättre hälsa. Uppsala växer så det knakar, men betongen måste kompletteras med parker och mötesplatser.
Benny Lindholm
ordförande Folkpartiet Västra Uppsala
Henrik Ottosson
ledamot (FP), gatu- och samhällsmiljönämnden
Camilla Amft
vice ordförande Folkpartiet Västra Uppsala
UNT 27/7 2012