- Det tyska beslutet om kärnkraftavveckling till år 2022 är ett dåligt beslut. Så sade vår energiminister Anders Carlgren. Dåligt inte därför att det skjuter upp avvecklingen tills eventuella nya beslut kan fattas som upphäver beslutet, utan därför att det sätter fast en tidsplan. Carlgren menar att beslut om avveckling med fastställt slutdatum är dåligt för utvecklingen av de hållbara, förnybara alternativen. En märklig uppfattning.
Efter haveriet i Tjernobyl 1987 var man i Sverige inställd på att kärnkraften så småningom måste bort. Men inget hände, inga beslut togs och kraftindustrin började snart förbereda en utbyggnad. Alternativkraften, den som skulle vara hållbar och i möjligaste mån koldioxidfri, den fick liksom satsningarna på energieffektivisering nöja sig med småsmulor.
Jag arbetade då som informationssekreterare på Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen (FMKK), där vi tog initiativ till en energihearing, som ägde rum i riksdagshuset 2 juni 1992. Vi ville veta om det verkligen satsas på ett nytt energisystem, sådant som miljön, den globala solidariteten och vår egen långsiktiga överlevnad kräver. Vi kunde stödja oss på trepartiöverenskommelsen om den svenska energipolitiken och en, visserligen ej tidsbestämd, avveckling av kärnkraften.
Där slogs bland annat fast att man vid energiproduktion skulle ta hänsyn inte enbart till sysselsättning och välfärd utan också till miljön. Dessutom hade FN:s miljökonferens i Rio tydligt visat att Sverige är en del i en större helhet och att en förutsättning för Syds utveckling är att de rika staterna i Nord håller tillbaka och kraftigt minskar sin energianvändning.
Bakom inbjudan till hearingen stod, förutom FMKK, samtliga dåvarande riksdagspartiers ungdomsförbund, Miljöförbundet och Naturskyddsföreningen. Tomas Kåberger från Naturskyddsföreningen, i dag generaldirektör på Energimyndigheten, hörde till utfrågarna och svarade gjorde bland andra verkställande direktören för Kraftproducenternas samarbetsorgan (Kraftsam), dessutom två välmeriterade miljöjurister.
Frågor om potential för energieffektivisering besvarades av Hans Nilsson, chef för NUTEK:s avdelning för effektivare energianvändning. ”Kan vi bara få en snabb omställning så händer det saker också rent tekniskt”, sade Nilsson och gav konkreta exempel.
Märkvärdigt nog är nästan allt som sades vid detta möte lika aktuellt i dag. Det framkom att det finns tekniska möjligheter att använda energin på ett mycket effektivare sätt samt att vindkraft, biobränsle- och solvärmeteknik står tekniskt redo att tas i bruk. (Det som avancerat mycket tydligt sedan dess är sol-el-tekniken.)
Det framgick också klart industrin inte såg någonting tvingande i riksdagens beslut så länge den inte hade formen av en lag. ”Det fordras en lag i någon form innan ett politiskt beslut kan ha någon verkan för företagen”, sade Kraftsams VD.
Vi redovisade resultaten av hearingen för energiminister Olof Johansson på departementet. Kort senare inträffade dessutom en allvarlig incident i Barsebäck som gjorde att man förutom i Barsebäck även måste stoppa driften i två reaktorer i Oskarshamn och en i Ringhals.
Det hade visat sig att kylningen inte var pålitlig. Danskarna var också pådrivande för att få Barsebäcksverket stängt. År 1997 antogs en lag om att regeringen kunde besluta om stängning av kärnreaktorer och åtta år senare stängdes äntligen Barsebäcksreaktorerna.
Av vår hearing framgick också att det mycket väl går att lagstifta så att staten inte måste ersätta kärnkraftsindustrin vid nedläggning. Sydkraft fick mycket pengar för att lägga ner Barsebäck – men kommer Vattenfall att kunna kräva Tyskland på ersättning för att lägga ner sina gamla kärnkraftverk där? Det verkar inte så.
Människans minne är kort när allt verkar gå bra. Efter stängningen av Barsebäck var det stopp igen. Det skulle dröja ytterligare nästan tjugo år innan tsunamin i Japan slog ut kylningen i Fukushimareaktorerna. Hur länge ska det dröja innan Fukushima är glömt? I Sverige verkar det gå fortare än i omvärlden. Kraftindustrin ser optimistiskt på kärnkraftens framtid och Westinghouse räknar med att kunna sälja mycket kärnbränsle, främst i Asien.
Som ”Uppsalabo mot kärnkraft” får man ofta höra att vi behöver kärnkraften, att det inte skulle finnas något alternativ. Att sammanställa en exakt lista på hur det skulle gå till att ställa om i dag är inte helt enkelt, eftersom det hela tiden händer saker – om än inte så mycket i Sverige.
Carlgren säger visserligen att Sverige är duktigast av alla när det gäller förnybar energi. Han räknar då in vattenkraften som ju alltid har varit stommen i vårt energisystem.
Men utvecklingen ifråga om annan förnybar energi är mindre att skryta med. Ändå håller till och med vår finansminister med om att till exempel vindkraften är konkurrensduglig i dag. I en debatt i Riksdagen med Jonas Sjöstedt sade Anders Borg den 13 maj att ett nytt vindkraftverk som planeras ger lägre byggkostnad per kilowattimme än de finska kärnkraftverken.
Sverige har unika förutsättningar att bygga en helt förnybar energiproduktion. Ändå ligger vi långt bakom bland andra Tyskland, Danmark och Spanien när det gäller vindkraftsutbyggnad.
Sjöstedt rapporterar från tyska Brandenburg, där han råkar känna finansministern, att man i den delstaten är helt inställd på att ersätta kärnkraften och den smutsiga kolkraften. Många projekt runt om i världen visar på sådana möjligheter.
År 2007 hamnade Sverige på 14:e plats vid en rankning för hur attraktivt det är att satsa på förnybar energi i olika länder, efter både USA, Kina och Indien. Frågar man dem som jobbar med dessa projekt hur det är möjligt att de är så framgångsrika, svarar de: Med politik.
En sådan politik måste vi nu snart få se även i Sverige! Gamla farliga kärnreaktorer måste givetvis stängas av omedelbart. Vi måste få en konkret plan för energiomställningen och ett slutdatum för kärnkraften!
Gudrun Utas
Uppsala
UNT 20/6 2011