Elsystemet i Europa har problem – och Sverige sitter på en del av lösningen. Mer än hälften av all el i Europa produceras med fossila bränslen, med risker för klimatet och miljön som följd. Sveriges elförsörjning, baserad på hälften vardera av vattenkraft och kärnkraft, är ett lysande undantag.
Den nya kärntekniklagen som trädde i kraft 1 januari 2011 innebär att kärnkraft nu blir den enda storskaliga teknik för elproduktion som tillåts byggas i Sverige. Detta öppnar för möjligheter till en utveckling som är bra för både miljön och svensk ekonomi.
Behovet av el varierar. Eftersom el måste produceras samtidigt som den används måste man ha kraftverk som kan ändra effekt snabbt. Eftersom vindkraften ökar i Europa, ökar också behovet av sådan reglerkraft, eftersom vindkraften inte går att kontrollera och produktionen kan variera snabbt. Därför byggs kraftverk som eldas med fossilgas för reglering. Vindkraften leder alltså till ökad användning av fossila bränslen på kontinenten.
Sverige sitter på en lösning som vore mycket bättre för miljön, samtidigt som den vore en bra affär för Sverige. Den svenska vattenkraften skulle kunna användas som reglerkraft. Genom att öka eller minska flödet i kraftverken kan man mycket snabbt ändra elproduktionen.
Varför görs då inte detta redan? Problemet är överföring till kontinenten. Elnätet klarar i dag inte att transportera tillräckligt mycket el från Norrland till kontinenten. Om Sverige byggde nya ledningar skulle vi kunna driva effektiv miljöpolitik och samtidigt göra stora ekonomiska vinster.
I dag kan vi inte använda all vattenkraft som reglerkraft, utan använder den som baskraft inom Norden. Priset på baskraft i Norden är typiskt 50 öre per kilowattimme, medan reglerkraft betalas med flera kronor per kilowattimme på kontinenten.
Efter beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland har elpriset där ökat kraftigt, vilket gör svensk export än mer lönsam.
Om vi exporterar delar av vattenkraften får vi resurser till en efterlängtad upprustning av det svenska elnätet. Eftersom vattenkraft i dag används som baskraft i Sverige behöver vi då öka vår produktion av baskraft. Om vi ersätter de fyra äldsta svenska reaktorerna med nya kan vi täcka det bortfallet. Moderna reaktorer ger mycket mer el är de äldsta svenska, så detta ryms inom Alliansens energiöverenskommelse. Det skulle dessutom säkra tillgången till el till den svenska basindustrin.
Upprustning av det svenska elnätet och byggandet av nya reaktorer skapar många nya svenska jobb, särskilt i delar av landet där varje nytt jobb gör skillnad. Det ger byggjobb i Norrland, och säkrar jobben inom trä-, pappers- och metallindustri.
Vi har en möjlighet att förbättra miljön i Europa och samtidigt skapa välstånd, framför allt utanför storstäderna. Tiden har kommit för en effektiv och ekonomiskt hållbar miljöpolitik.
Alf Svensson
Europaparlamentariker (KD)
Mikael Oscarsson
riksdagsledamot (KD)
Jan Blomgren
professor i kärnfysik och föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum
UNT 7/11 2011