Under senare år har regeringen gjort strategiska forskningssatsningar. Utgångspunkten för satsningarna är forskningsnytta och att forskningen direkt ska kunna komma samhället tillgodo. Inför riksdagsvalet och kommande forskningspolitiska satsningar är det viktigt att peka på behovet av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Den är i själva verket nödvändig för att hitta genomförbara lösningar på stora och komplexa samhällsproblem. Samhällets organisation och lagstiftning, modeller för beslutsfattande och människors värderingar påverkar framtiden, och där är det våra ämnen som har mest att ge. Kunskap om hur människor fungerar är också förutsättningen för att kunna nyttiggöra teknisk och medicinsk forskning.
Uppsala universitet gör nu en kraftsamling inom humaniora och samhällsvetenskap för att sätta fart på nya projekt över ämnes- och fakultetsgränser, både inom utbildning och forskning.
I de mål och strategier som nyligen antagits för vetenskapsområdet är den viktigaste uppgiften att stimulera just sådan samverkan. Vi ska bli ännu bättre på att dela med oss av vår kunskap utanför universitetets seminarierum, för att synliggöra att vi kan bidra med kunskap och nya perspektiv på samhällets planering och utveckling.
Inom forskningen finns redan flera spännande samarbeten som burit frukt.
Några exempel på tvärvetenskaplig forskning där Uppsala universitet varit särskilt framgångsrikt gäller segregation och integration, religion och samhälle, naturkatastrofer samt klimatpolitikens förutsättningar. Upphovsrätten på internet är ett annat aktuellt problemområde som behöver få en hållbar lösning.
Vid årsskiftet inrättades Centrum för Rysslandsstudier, där forskare från samtliga fakulteter inom vetenskapsområdet deltar i att bygga upp en tvärvetenskaplig forskningsmiljö kring denna politiskt viktiga region. Ett annat angeläget område är den breda satsningen på polisforskning som redan väckt stort intresse.
Något som också kan diskuteras är begreppet innovationer som i dag bara tycks handla om uppfinningar och säljbara saker. Men även tjänster kan säljas, och en innovativ humanist som tänker nytt kan få stor betydelse för framtiden, även ur ekonomisk synvinkel. Utmaningen är att identifiera och prioritera områden som präglas av både vetenskaplig excellens och samhällsrelevans, gärna i dialog med andra samhällsaktörer. Tillsammans med Uppsala universitet innovation har vi också påbörjat ett arbete för att formulera konkreta användningsområden för våra kunskaper inom olika områden i samhället.
Det behövs en ökad medvetenhet från statsmaktens sida om nödvändigheten att utveckla humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Det är också nödvändigt att stärka samverkan mellan forskning och utbildning. Att vara student i humaniora och samhällsvetenskap innebär att skolas i kritiskt tänkande och att få breda bildningsperspektiv. Våra studenter kommer att bli samhällsmedborgare som kan göra skillnad. Den urholkning av ersättning till utbildning som skett under senare år är därför inte acceptabel.
I dag kan vetenskapsområdets krav på tio timmars lärarledd undervisning per vecka inte uppfyllas och det kravet måste prioriteras av dem som kommer att styra över resurserna till högre utbildning.
Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap möter samhällsförändring med nytänkande, men utan att ge avkall på grundläggande värderingar som måste prägla akademisk utbildning och forskning. Samhället har inte råd att låta bli att satsa på vårt område.
Margaretha Fahlgren
vicerektor för Vetenskapsområdet för
humaniora och samhällsvetenskap
Sven-Erik Brodd
stf vicerektor
Torbjörn Andersson
dekanus för Juridiska fakulteten
Jan Lindegren
dekanus för Historisk-filosofiska fakulteten
Anders Malmberg
dekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten
Björn Melander
dekanus för Språkvetenskapliga fakulteten
Mikael Stenmark
dekanus för Teologiska fakulteten
UNT 28/7 2010