Kulturhuvudstad 2029

Uppsala är en kulturstad värd att satsa på, skriver Eva Edwardsson och Mohamad Hassan (båda L).

Mohamad Hassan

Mohamad Hassan

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2017-07-10 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi talar ofta om ”kulturstaden” Uppsala. Det gör vi med rätta eftersom vår fina stad starkt förknippas med kultur, historia, utbildning och bildning. Här finns allt från historiska miljöer – som vår domkyrka och Gamla Uppsala – till spännande museer, provocerande konst och en dynamisk teaterscen. Och mycket mer.

Vi i Liberalerna vill att Uppsalas ryktbarhet som kulturstad ska spridas än mer utanför Sveriges gränser och på så sätt locka fler turister och kulturkonsumenter till Uppsala. Ett ypperligt sätt att lyfta Uppsala som besöksstad, och samtidigt vidareutveckla kulturstaden Uppsala, är att arbeta för att Uppsala utses till Europas kulturhuvudstad 2029.

Uppsala kommun ansökte 2008 om att bli Europas kulturhuvudstad 2014. Ytterligare tre städer sökte: Gävle, Lund och Umeå. Slutligen stod Umeå som segrare. Uppsala gick inte ens till final, utan var en av de två städer vars ansökningar först plockades bort av juryn.

Uppsalas misstag då var att arbetet med ansökan startades för sent. Nu finns en ny chans som vi vill att Uppsala tar. Fattar vi beslut och börjar arbetet i tid ökar chansen att bli utsedd till kulturhuvudstad.

Nästa tillfälle då en svensk kommun kommer att kunna utses till Europas kulturhuvudstad är alltså år 2029 (eller år 2028 beroende på hur Brexit hanteras). Beslutet från EU tas med god framförhållning, redan sex år i förväg.

Det ställs stora krav på den stad som vill bli utsedd till europeisk kulturhuvudstad. Kulturstaden Uppsala har de grundläggande förutsättningarna, men mycket återstår om en ansökan ska kunna lämnas in. För att kunna bli kulturhuvudstad krävs inte bara kommunmedborgarnas och det civila samhällets stöd till projektet. Kommunmedborgarna och civilsamhället måste också ges utrymme att medverka i utarbetandet av ansökan och naturligtvis även genomförandet av kulturhuvudstadsåret.

Samma sak gäller för det professionella kulturlivet. Lokala konstnärer, artister och kulturentreprenörer måste alltså på ett tidigt stadium inkluderas i framarbetandet av ansökan.

Bara med en tydligt utformad kulturstrategi som lyfter fram Uppsalas unika kulturvärden tillsammans med en lika tydlig europadimension har vår kommun chans att bli Europas kulturhuvudstad år 2029. Skulle Uppsala lyckas, väntar ett fantastiskt år fyllt av kultur, en stor inströmning av besökare men också mycket hårt arbete.

Att arbeta för att utses till kulturhuvudstad medför ekonomiska åtaganden. Därför är det extra viktigt att ha en plan för hur kulturhuvudstadsåret och arbetet med ansökan ska finansieras.

Vi i Liberalerna vill därför inrätta en kulturinvesteringsfond som möjliggör finanseringen av kulturhuvudstadsåret utan att skola, vård och omsorg eller för den delen kulturnämndens ordinarie verksamheter drabbas.

En del kritiker vill kanske invända att ett kulturhuvudstadsår inte kommer att ge några positiva effekter. Men genom att börja tidigt med ansökan, har vi också tid att studera andra framgångsrika kulturhuvudstäder, som t.ex. Liverpool. En vetenskaplig utvärdering (Impact 08) av Liverpools kulturhuvudstadsår visar på många positiva resultat, till exempel en ökning av antalet besökare med 35 procent väsentliga inkomster till besöksnäringen, samt att 85 procent av invånarna i Liverpool tyckte att staden var bättre att bo i efter kulturhuvudstadsåret.

Uppsala är en kulturstad värd att satsa på. Låt oss därför satsa på att bli hela Europas kulturhuvudstad!

Eva Edwardsson

andre vice ordförande kulturnämnden (L)

Mohamad Hassan

kommunalråd (L)

Läs mer om