Kunskapsfokus kommer att ge resultat

De elever som deltog i den senaste PISA-studien gick i årskurs 9 i mars 2012. Det var den sista årskullen i Sverige som gick igenom hela grundskolan i det gamla skolsystemet, det skriver Ismail Kamil (FP).

Ismail Kamil (FP) skriver om skolan med anledning av PISA-undersökningen.

Ismail Kamil (FP) skriver om skolan med anledning av PISA-undersökningen.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Uppsala2013-12-09 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I över 20 år har resultaten i den svenska skolan pekat nedåt. När alliansen tog över regeringskansliet 2006 och Folkpartiet med Jan Björklund i spetsen tog över utbildningsdepartementet började vi lägga om den svenska skolpolitiken. Vi inledde det största reformarbetet sedan den allmänna skolplikten infördes 1842.

Den internationella undersökningen PISA, som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse, visade förra veckan en kraftig nedgång i kunskapsnivån hos Sveriges niondeklassare. Många röster har höjts som vill lägga skulden på Folkpartiet och regeringen för det dåliga resultatet i studien. Sanningen är att vi inledde reformarbetet just för att öka fokus på kunskap i skolan. Detta inleddes 2011, efter ordentliga utredningar, remisser, riksdagsbeslut, fortbildning av lärare, med mera. PISA-studien mäter resultaten i skolan innan det stora systemskiftet ägde rum och innan de olika reformerna som vi har sjösatt hade genomförts.

De elever som deltog i PISA-studien gick i årskurs 9 i mars 2012. Det var den sista årskullen i Sverige som gick igenom hela grundskolan i det gamla skolsystemet; den sista årskullen med de gamla läroplanerna, de gamla kursplanerna, den gamla betygsskalan, den gamla skollagen och med få nationella prov. Resultaten i PISA-undersökningen, som tyvärr var väntade, visar att det läget allvarligt för Sverige och hela skolväsendet, men framförallt är det mycket allvarligt för de ungdomar som berörs.

Sverige kan återhämta resultaten och på sikt komma tillbaka till toppen. Vi kan notera att det gemensamma för de framgångsrika länderna i studien är att man tillämpar tidiga betyg, har mer av lärarledd undervisning och har höga förväntningar på eleverna. Det är i denna riktning Folkpartiet och regeringen har genomfört förändringar. Vi har infört en ny skollag med tydligare kunskapsfokus, nya kurs- och läroplaner, tidigare betyg med fler betygssteg, fler nationella prov, och insatser för läraryrket som kompetensutveckling, karriärtjänster och en ny lärarutbildning med djupare ämneskunskaper.

I början av 90-talet fattades beslutet om att kommunerna skulle ta över ansvaret för den svenska skolan från staten. Det beslutet har fått ödesdigra konsekvenser. Folkpartiet vill att staten ska ha huvudansvaret för skolan, för att ge alla elever i hela landet samma möjligheter att lyckas, deras lärare skäliga löner och Sverige bli ett framgångsrikt kunskapsland.

Vi måste hålla fast vid högre kunskapskrav och högre kunskapsambitioner. Det kan vi åstadkomma genom mer lärarstöd och mindre eget arbete för eleverna. Vi ska inte och får inte återgå till de lösningar, de synsätt och de attityder som under flera årtionden har skapat nedgången. Vi måste se PISA-studien som en utvärdering och spiken i kistan för den gamla politiken, inte en utvärdering av den nya skolpolitiken.

Ismail Kamil (FP), Riksdagsledamot, Uppsala län

Läs mer om