Jämställdhet är och har blivit mer och mer aktuellt i den offentliga debatten. Det är ett kliv i rätt riktning för ett tidigare känsligt ämne, men även om Sverige är ett av världens mest jämställda länder, har vi arbete kvar att uträtta. Kvotering har länge funnits på agendan som ett eventuellt nästa steg i jämställdhetsarbetet. Den 9 september lade regeringen fram ett förslag om en ny lagstiftning som säger att bolagsstyrelser ska bestå av minst 40 procent kvinnor. Många ställer sig kritiska till förslaget, däribland Moderat Skolungdom Uppsala län.
Kvotering för att uppnå jämställdhet är som princip, fel. Detta försök till att motverka diskriminering och ojämlikhet är diskriminerande mot just den gruppen som kvoteras: kvinnor i detta fall. Att föreslå att kvinnor ska bli invalda i en styrelse på grund av sitt kön signalerar att man någonstans anser att kvinnor som grupp inte har den kompetens som krävs för att själva kvalificera sig för uppdraget, vilket sviker den meritokratiska princip som arbetsmarknaden är, och bör vara, uppbyggd på. Förslaget är ett bakslag för alla kvinnor som vill bli tagna på allvar, som utbildar sig och med driftighet vill konkurrera med alla andra på arbetsmarknaden.
Ett meritokratiskt samhälle är vad som bör eftersträvas. Sverige ska ha en arbetsmarknad som ser människors kompetenser och kvalifikationer, vilket sedan avgör om man är lämplig att sitta i styrelse. I den bästa av världar ska det inte spela någon roll om du är man eller kvinna. Den som är bäst lämpad för ett uppdrag bör få det. Förslaget strider mot äganderätten, som att aktieägarna bestämmer uppsättningen i styrelsen. Att staten ska detaljstyra att minst 40 procent av styrelsen ska utgöras av kvinnor är förutom frihetsinskränkande – rentav löjligt.
Som liberalt ungdomsförbund värnar vi individens frihet och äganderätten, något som aldrig bör falla under statligt tvång. Regeringens kvoteringsförslag begränsar aktieägarnas frihet att bestämma hur styrelsen ska se ut. Det vore självklart en tillgång för många företag att ha fler kvinnor i styrelserna, liksom det vore en tillgång med fler män inom kvinnodominerande branscher. Men staten ska inte genom könskvotering reglera hur aktieägare väljer att forma styrelser, i synnerhet inte när det uppstår konflikter med äganderätten.
Jämställdhetsdebatten som förs idag har helt tappat fokus på det som är väsentligt, och fokuserar istället alltför mycket på oförändeliga egenskaper såsom hudfärg, etnicitet, eller vilket kön man har. Detta, om något, är bakåtsträvande. För att komma vidare i jämställdhetsarbetet behöver vi se längre än till könet. Poängen med jämställdhetsarbetet är ju att alla människor oavsett kön ska ha samma rättigheter och bli behandlade likvärdigt, på samma villkor. Då regeringen inte insett att vi inte lever i det förflutna längre, och fortfarande fokuserar på oföränderliga egenskaper, så känns det eftersträvade jämställda samhället ännu mer avlägset.
Vi vidhåller bestämt att kön inte ska spela någon roll när man söker arbete, utan att det är den som är bäst lämpad för jobbet som ska få det. Regeringens förslag går inte ihop med vår vision om ett framåtsträvande samhälle. Kvoteringslagar är problematiska därför att de i en för stor grad fokuserar på kön snarare än kompetens, och begränsar aktieägarmas frihet att välja styrelse.
Förslaget hör inte hemma någon annanstans än i papperskorgen, och det måste regeringen och övriga Sverige inse.
Johannes Nathell
Emma Nilsson
Boris Wu
Olivia Bergström
John Manders
Amanda Bergman
Oliver Näsström
Styrelsen Moderat Skolungdom Uppsala län