Ska ljudböcker räknas som böcker, som musik eller som något annat? Kring den frågan utspelade sig för några år sedan ett våldsamt gräl mellan EU-kommissionen och den svenska regeringen. Det var svårt att nå en gemensam definition, men till slut landade man i att det är innehållet, inte distributionsformen, som avgör vad som är en bok, en sång eller en film.
Anledningen till diskussionen var skatteteknisk. Enligt EU:s mervärdesregelverk får medlemsländerna tillämpa lägre moms, i Sverige 6 procent, för böcker, tidningar och tidskrifter. Musik däremot omfattas av den generella momssatsen, som i Sverige uppgår till 25 procent.
Sveriges regering gick segrande ur striden. Den svenska momsen på ljudböcker uppgår också fortsättningsvis till 6 procent. Förutsatt att ljudböckerna är inspelade på CD-skiva. Säljs de i stället som digitala ljudfiler räknas de som ”digitaliserade produkter” och omfattas inte av den reducerade momssatsen. Samma besynnerliga regelverk gäller för tidningar och tidskrifter. Momsen på en vanlig UNT-prenumeration är 6 procent. Men på den digitala utgåvan är momsen mer än fyra gånger så hög, trots att det rör sig om samma tidning med ett identiskt innehåll.
Vi finner detta resonemang helt oacceptabelt. Det är orimligt att beskatta samma innehåll på olika sätt enbart beroende på distributionsform. De teknikfientliga reglerna försvårar för förlagen och tidningshusen att ge läsarna tillgång till materialet i en tid då vi vet att läsandet i allt högre utsträckning flyttar ut på nätet, något som helt motverkar vårt överordnade syfte: att verka för en ökad läsning och för människors deltagande i den offentliga debatten.
När EU nu ser över sitt momssystem har alla svenska EU-parlamentariker därför krävt att reglerna ska ändras. En stor majoritet av parlamentet stöttar oss, för det handlar inte om att tillåta reducerad moms för en ny kategori produkter, vilket skulle vara kontroversiellt, utan om att anpassa EU:s 30 år gamla momsregelverk till dagens verklighet. Innehållet i materialet är ju detsamma både analogt och digitalt.
Problemet är att frågan inte avgörs i EU-parlamentet, utan av EU:s medlemsländer, i ministerrådet. Flera länder ställer sig visserligen positiva till en förändring. Frankrike står på barrikaderna och tillämpar sedan första januari i år en reducerad momssats på digitala publikationer. De gör detta i strid med EU:s direktiv. Andra medlemsstater visar upp antingen en bristande förståelse eller ovilja till engagemang.
Även den svenska regeringen bör ta strid för en teknikneutral momssats på böcker och tidskrifter.
För det första: Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. I dag är det fler svenskar som läser kvällstidningar på nätet än på papper.
För det andra: Det finns inga finansiella skäl att inte införa teknikneutrala momsregler. Det skulle kosta staten drygt 14 miljoner i minskade skatteintäkter att sänka momsen på digitala tidningar och tidskrifter från 25 till 6 procent, enligt riksdagens utredningstjänst. Bara den sänkta krogmomsen kostade 5,4 miljarder, alltså 385 gånger mer. Kostnader för sänkt moms på e-böcker tillkommer förstås, men dessa torde vara obetydliga.
För det tredje: Det är inte bara de svenska ledamöterna i EU-parlamentet som kräver teknikneutrala momsregler. Sveriges riksdag har, på förslag av ett enigt skatteutskott, uppmanat regeringen att driva samma linje.
För det fjärde: Regeringen har antagit en ”digital agenda” med it- och energiminister Hatt som avsändare. Denna agenda har det uttryckliga målet att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Rimligen borde detta innebära att man motsätter sig regler som riskerar att leda till att mindre publicistiskt material tillgängliggörs digitalt.
Det är dags att regeringen drar konsekvenserna av detta, och återerövrar den kampglöd man uppvisade i striden om den svenska ljudboksmomsen. Vi har ingenting att förlora på rättvisa och teknikneutrala momsregler – bara en hel del att vinna.
Cecilia Wikström
Europaparlamentariker (FP) från Uppsala
Carl B Hamilton
ordförande (FP) riksdagens EU-nämnd
Christer Nylander
vice ordförande (FP) riksdagens kulturutskott
UNT 26/3 2012