Uppsala läns landsting bryter mot riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer, tagna av Europa Donna.
Jag skulle vilja kommentera sjukhusdirektörens svar till Lena Widh, Uppsala läns bröstcancerföreningens ordförande. I sitt svar skriver Lennart Persson följande:
”Resultaten för vård och behandling av svenska kvinnor med bröstcancer håller en mycket internationell hög standard” (UNT 21/10)..
Jag kan hålla med, om vi pratar ur ett rent medicinskt perspektiv. Vi vet att i Uppsala län får bröstcancerdrabbade en mycket professionell och utmärkt bröstcancervård. Men vad hjälper det när landstingspolitiker inför ekonomiska nedskärningar?
Ekonomiska nedskärningar betyder i första hand personalbrist. Personalbrist leder till en stressad vårdpersonal. En stressad vårdpersonal kan inte arbeta effektivt. En stressad vårdpersonal hinner inte dela medicinerna i tid, hinner inte föra viktiga anteckningar i patientens journal, hinner inte tänka klart, glömmer, hinner inte heller ta hand om sina patienter med den omsorg som anses behövs. En stressad vårdpersonal vill men kan inte erbjuda den bästa vården. Personalbrist leder i sin tur till långa väntetider, felbedömning, missvård, och i värsta fall: dödsfall. Varför kan politikerna inte begripa detta?
Jag har läst igenom riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer som publicerades på Europa Donnas hemsida. Jag finner en rad bristande åtgärder där Uppsala läns landsting bryter mot EU:s krav för bröstcancervården.
Följande punkter är bara en liten del i ett kapitel av riktlinjerna som tyder på bristande åtgärd inom bröstcancervård i Uppsala läns landsting:
- ”Alla kvinnor med symptom på bröstcancer ska remitteras till en bröstklinik med specialkompetens, ett krav som beskrivit i kapitel 9 av riktlinjerna” – I Uppsala län har det hänt i ett flertal gånger att husläkaren vägrar remittera en orolig kvinna eller behandlar med antibiotika när bröstet är inflammerat som vid inflammatorisk bröstcancer.
- ”Förseningar i alla stadier av den diagnostiska processen MÅSTE UNDVIKAS eftersom de kan orsaka oro.” – Det verkar för mig som om landstinget inte begriper denna plågande oro.
- ”90 procent av kvinnor med tecken eller symptom på bröstcancer ska erbjudas en avtalad tid två veckor från remitteringsdagen.” –
Jag kan bara hoppas att detta fungerar nu på Akademiska sjukhuset. I mitt fall blev förseningar i över åtta månader från det att jag nekades remiss till mammografin, och sen två månader från den rutin mammografiundersökningen till den kliniska undersökningen.
Vidare fick jag vänta ytterligare en månad till operation. Sammanlagt elva månader. För mig innebar det spridning till lymfkörteln. – Jag vet att väntetiderna är i dag kortare tack vare att röntgenföretaget Unilab tog över ansvaret för mammografin. Men Har man på Akademiska sjukhuset kunnat åtgärda alla alvarliga brister enligt EUs krav och riktlinjer?
Jag har funnit flera bestämmelser där Uppsala läns landsting inte uppfyller kraven. För att läsa igenom samtliga riktlinjer var god se: En kort vägledning till de Europeiska riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening och diagnos av bröstcancer. http://www.europadonna.org/wp-content/uploads/shortguide-EG-Swedish.pdf
Tali Yifhar
patient
Älvkarleby
UNT 29/10 2013