Regeringen föreslog på måndagen att tillsätta en utredning för att på sikt kunna centralisera rättningen av de nationella proven. Det är bra, men vi kan inte vänta. Lärarna har redan i dag alldeles för stor arbetsbörda.
Därför vill Folkpartiet att kommunen tar över rättningen av proven från och med vårterminen 2015. Kommunen får statsbidrag för att kompensera mertiden för de nationella proven i grundskolan och de ska användas till att avlasta lärarna.
Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Vård & bildning har gjort en enkät som visade att 60 procent uppgav att de inte hinner med att rätta de nationella proven under arbetstid.
Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga rättningstiden för nationella proven i engelska för en klass tar runt 75 timmar. Samtidigt ska ordinarie planering, undervisning, rättning och allt annat som tillhör lärarnas arbetsuppgifter fortgå som vanligt.
Rättssäkerheten för eleverna är också en viktig anledning till centraliserad rättning. I dag vet vi att resultatet på de nationella proven och betyget i samma ämne varierar kraftigt mellan skolorna. Ett första steg är att säkerställa att rättningarna sker på ett likvärdigt sätt.
Många lärare upplever stress och att tiden för återhämtning inte räcker. En bra chef kan leda och organisera arbete, så att rätt personer gör rätt saker.
Lärare ska inte tvätta gardiner, slåss med kopiatorn eller ha konstanta problem med it-verktygen.
Ge tillbaka lärarna till eleverna och låt rektorn organisera arbetet och också få mandatet att på bästa sätt se till att lärarna ägnar sig åt sin huvuduppgift – att undervisa.
När kommunen inrättar en skolförvaltning 2015, bör det finnas en enhet för skolutveckling. Vissa skolor har fått stark kritik från skolinspektionen. Brist på ledarskap, pedagogisk ledning, låga elevresultat, inget eller felaktigt stöd till elever med särskilda behov, otrygghet och mobbning har gjort att Uppsalas skolor brister i likvärdighet. Det är för stor skillnad mellan de bästa och sämsta skolorna.
Förstelärare, lektorer, lärare med gedigna ämneskunskaper samt skickliga pedagoger bör kunna leda och utveckla kommunens skolor och kunna gå in i de skolor som behöver stöttning. Några skolor har under en lång tid uppvisat låga resultat och stora brister i det pedagogiska uppdraget. Dessa skolor behöver stöd, resurser och en ordentlig färdplan framåt.
Folkpartiet vill omvandla skolor som visat brister under en lång tid till omstartsskolor. En skolutvecklingsenhet kan bistå med den kompetens som behövs för att vända en negativ utveckling.
För att lärare ska kunna ägna sig åt undervisningen, behövs andra funktioner i skolan. Folkpartiet vill stärka elevhälsan, i samarbete med landstinget. Fler besök på ungdomsmottagningen och mer tid för elevhälsoteamet att kunna arbeta förebyggande med bland annat stress. I enkätundersökningen Liv & hälsa ung pekas särskilt flickors stress och psykosociala hälsa ut.
I grundskolan vill Folkpartiet ha mer studie- och yrkesvägledning, och i tidigare åldrar, vilket också Skolinspektionen har påpekat. I dag ligger snittet på 1 183 elever per studie- och yrkesvägledare.
En generell höjning av alla löner, samt en differentierad löneutveckling måste till. Därtill ska utbildning löna sig, även för lärare.
Förstelärare, lektorer och vidareutbildningar ska värderas och premieras lönemässigt. För att kunna rekrytera och behålla kompetenta lärare så måste lönerna prioriteras.
Folkpartiet vill ha en skola i världsklass och då måste man satsa på lärarna.