Lärare har inte fått tid och läromedel att undervisa, och det har lett till försämrade skolresultat. En ny läroplan med tydligare kunskapsmål ska ändra på det, men nya lagar räcker inte. Skolans huvudmän, kommuner och friskolor, måste se till att lärare får vara professionella.
Under 25 år har vi bortsett från hur viktig undervisning är, undervisning i vilken elever tillsammans med sina lärare utvecklar kunskap, både fast kunskap i ämnena och övergripande förmågor som analys, kritiskt tänkande och egen drivkraft, förmågor som alla måste ha i vårt komplexa samhälle.
Men skolans huvudmän har försökt att spara. Genom att styra skolan mot mycket individuellt arbete och stort eget ansvar för eleverna, har huvudmännen trott att de kunnat ta en enkel genväg direkt till förmågorna.
Men Skolverket uppger att det försämrat elevernas kunskap och engagemang och att det inte är effektivt att elever ska upptäcka själva.
Huvudmännen har bortsett från att lärare måste få möjlighet att i sin undervisning översätta läroplanens system till daglig undervisning, att kunskap och begrepp måste introduceras i rätt ordning och språket utvecklas steg för steg, att lektioner bygger på de föregående.
Var femte elev klarar i dag inte grundskolans mål, och många elever har fått sämre kunskapsresultat. Skolverket konstaterar också att lärares kompetens och specifika kunskaper inte utnyttjats.
Utvecklingen har förstärkts av att lärare och elever fått allt mindre tillgång till läromedel.
Enligt en tidigare utredning av Utbildningsdepartementet fick elever på mellanstadiet 1987 läroböcker för 440 kr per år, vilket motsvarar 818 kr 2011. I verkligheten fick dessa elever enligt Svenska Läromedels statistik förra året läromedel för 435 kr, närmast en halvering.
I grundskolorna i Uppsala fick eleverna 2011 nya läromedel för 514. Om lärare fått möjlighet att skaffa dubbelt så många läroböcker och andra läromedel hade de fått mer tid att förbereda lektioner och möta elever med olika förutsättningar. I en rapport från statliga Skolöverstyrelsen 1990 angavs att de ”studerade läromedlen”, var av de flesta var läroböcker, ”ger goda eller mycket goda effekter” på lärandet. Nedgången är alltså märklig och ett slöseri med lärares kompetens.
Lärarnas Riksförbund konstataterar i en ny rapport också att lärare inte kan välja läromedel. Det är de ekonomiska ramarna som i störst utsträckning begränsar valet. Lärarna efterfrågar mest läroböcker i sina ämnen, ny digital programvara och digital hårdvara. Som mångårig lärare kan jag bara instämma.
Skolans huvudmän har inte heller utnyttjat den lärandepotential som it ger. När allt fler elever får var sin dator i skolan bör de förstås inte bara få läroböcker i alla ämnen utan också digitala läromedel. I stället har it använts till att låta elever söka information, utföra egna projekt och surfa på nätet.
Flera faktorer har alltså hindrat lärare att undervisa professionellt. Skolverket har också påpekat att kommunerna inte tar sitt ansvar för skolan. Skolans huvudmän, både kommuner och friskolor, måste nu se över lärarnas resurser, inte minst läromedel.
Om Sverige ska bli en ledande kunskapsnation måste lärare få tid och förutsättningar att vara professionella.
Rickard Vinde
vd Svenska Läromedel –
läromedelsförlagens branschförening
UNT 7/1 2013