Förrförra veckan missade återigen SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) möjligheten att visa att bättre villkor för lärarna är ett samhällsintresse. Vi fick inget vettigt avtalsbud.
Budet skulle binda avtalet för fem år och inte ge några garantier om löneökningar de sista tre åren. Utslaget på fem år skulle avtalet årligen ge en lärarsatsning på cirka 80 kronor per månad och lärare – långt från vårt krav på en första tydlig satsning på 10 000 kronor mer i månaden. Med den takten skulle det ta 125 år att nå vår målsättning att återta det via har tappat under kommunalt styre av lärares villkor.
Nu finns det pengar. Facken har avstått från löneökningar för att kunna erbjuda medlemmarna vettiga avtalsförsäkringar. Eftersom långtidssjukfrånvaron varit relativ låg under ett antal år, kommer försäkringsbolaget AFA att återbetala cirka 6 miljarder kronor till kommunerna. För Uppsalas del torde detta bli cirka 120 miljoner kronor.
Inget förslag om begränsning av arbetsbördan fanns med i SKL:s bud. Den nya skollagen har ställt nya krav på lärarna. Ökade krav på allehanda dokumentation försvårar för lärarna att komma väl förberedda till lektionerna. Ambitiösa lärare, som inte vill sänka kvaliteten på undervisningen, riskerar att ägna alltför mycket tid på obetald övertid. Det förekommer att lärare tar obetald ledighet för att hinna med sitt arbete.
Veckan före midsommar sade Lärarnas Riksförbund nej även till SKL:s nya bud till lärarorganisationerna på 2,6 procent under ett år. Inte heller detta innebär en uppvärdering av läraryrket.
Nu väntar en oviss medling i lärarförhandlingarna. Parterna har kommit överens om medlare. För vår del är det dock inte uteslutet att vi denna gång måste ta till strejkvapnet för att markera vår vilja – en rejäl lärarlönesatsning och rimliga arbetstidsvillkor.
Fredrik Ahlstedt och andra inflytelserika Uppsalapolitiker måste sätta press på sin organisation, SKL, för att nästa avtal ska bli vettigt.
Hans Eric Lindahl
kommunombud
Katarina Reineck
ordförande
för Uppsala kommunförening av Lärarnas Riksförbund
UNT 6/7 2012