Under rubriken ”Ojämlik skola utan läromedel” förklarade jag på UNT-debatt 24/9 att kunskapsresultaten sjunker i skolan utan läromedel och att elever som inte kan få kompensation i hemmet missgynnas mest. I en replik synes universitetslektorn Jörgen Mattlar mena motsatsen.
Jörgen Mattlar uppger att läromedel återger eliternas samhällsperspektiv och inte beaktar alla grupper i samhället och därmed motverkar värdegrunden i läroplanen. Genom åren har läromedel också med jämna mellanrum blivit kritiserade för att inte följa värdegrunden.
Kritiken visar vilka stora krav som finns på förlagsutgivna läromedel och vilken central roll de flesta anser att de bör ha för elevernas lärande. Alla grupper har berättigade krav på att representeras i skolans undervisning och att alla elever kan identifiera sig med undervisningen är viktigt för lärandet.
Men svensk läromedelsforsknings nestor, professor Staffan Selander, har påpekat att läromedel är utvecklade för en bestämd användning, nämligen av en lärare och en klass i ett klassrum under en begränsad tid. Det begränsar förutsättningarna.
Läromedelsförlagen arbetar ändå mycket medvetet för att axla de höga förväntningarna och beaktar systematiskt värdegrunden i nya läromedel och att utveckling sker över tid. DEJA-utredningen, som för några år granskade jämställdhet i läroböcker, konstaterade också att nya läromedel var bättre än gamla. Grundproblemet är just att många lärare och elever måste använda gamla läromedel. Att skolornas läromedel kan vara både tio och femton år gamla har Skolinspektionen flera gånger påpekat.
Jörgen Mattlar menar vidare att läromedel styr läraren. Även Skolverkets generaldirektör menar att läromedel i matematik allt för ofta är styrande. Men i lärartidningen Skolvärlden skrev hon i maj i år också att läromedel är bra och ofta ett nödvändigt stöd och att läroboken rätt använd kan utgöra ett fantastiskt stöd i undervisningen. Hon betonade att läromedel inte får ersätta skickliga lärare som kan individualisera undervisningen.
Jag kan bara instämma. Läromedel, både tryckta och digitala, är verktyg som ger professionella lärare en grund för att utforma sin undervisning med olika metoder och individualisering. De är effektiva och ger både lärare och elever mer tid för lärande.
När lärare inte får använda aktuella läromedel kan annat undervisningsmaterial med andra perspektiv vara ett nödvändigt komplement. Även i övrigt kompletterar lärare förstås läromedel med flera olika undervisningsmaterial för att få en tillräcklig mångfald, bl.a. för att träna kritiskt tänkande, självständig reflektion och kommunikation.
Jörgen Mattlar ifrågasätter inte att läromedel främjar goda kunskapsresultat och likvärdighet. Som läromedelsforskare har han läst den statliga utredning i vilken f.d. generaldirektören för Skolverket Per Thullberg anger att utvecklandet av nya läromedel är en av flera förutsättningar för att skolreformer ska kunna genomföras framgångsrikt. Han lär också veta att elever på mellanstadiet sedan 1987 fått 46 procent mindre nya läromedel per år (Ds 1988:23 och branschstatistik).
Jörgen Mattlar synes i sin replik vara enbart kritisk till förlagsutgivna läromedel. Jag vill ändå tro att han menar att mer och inte mindre förlagsutvecklade läromedel skulle öka möjligheterna för alla elever att nå sina mål i skolan.
Rickard Vinde
VD Svenska Läromedel
UNT 10/10 2013