Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson Annika Eclund önskar, utifrån nio historikers larm om att studenterna saknar tillräckliga kunskaper i svenska (UNT 2/1), fler undervisningstimmar med fokus på läsning. Hon nämner att det är elevernas brist på läsförståelse som är orsaken till att kunskapsnivån sjunkit.
För att öka elevernas läsförståelse och förbättra den så ska det införas mer undervisning?
Läsförståelsen förutsätter ”elevens förmåga att tankemässigt tillgodogöra sig innebörden (budskapet) i en skrift”. Det går inte att lära ut genom förmedling (undervisning). Att lära sig att läsa kan man bara göra genom att utläsa författarens budskap.
Filosofen Michael Polanyi myntade på 1950-talet ordet tyst kunskap (tacit knowledge) som beskriver det vi inte kan säga med ord. Kort uttryckt, det som är författarens tankar när hon sätter dem i en skrift. Det är författarens tysta kunskap som fanns i huvudet när hon överflyttade dem till ord i sin text som ska utläsas. Det handlar om läs- och skrivförståelse.
I vetenskapshistoriken Thomas Kuhn teori om förebilder (1962) vid lärandet var en central tanke i hans teori att ett vetenskapsområde inte kan redogöra för sina egna värderingar, normer och inte heller för sina teorier. Vetenskapsman blir man genom att lära in något vetenskapligt exempel som man upprepar för att lära sig den tysta kunskap som fanns i ”vetenskaparens” huvud när den redovisades via en text.
Man lär sig saker genom att använda kunskaper. Det innebär att man lär sig genom att utföra handlingar och inte ord. Man lär sig genom att lära sig vad orden betyder och genom dem söka fram den tysta kunskap som orden i texten beskriver; de bakomliggande tankarna som fanns i författarens huvud då budskapen formulerades.
Läsförståelse handlar om att läsa, söka fram och förstå textens tysta kunskap som fanns i huvudet på förefattaren när texten skrevs. Skrivförståelse innebär att författaren väljer ord och samband mellan dem som förmedlar det budskap som fanns i författarens huvud när texten – den tysta kunskapen som inte kan uttryckas med ord men utläsas av deras samband.
Människan lyssnar inte till sig kunskaper. Människans varseblivning/läranden sker genom tankeprocesser – varseblivning är tankeprocesser.
Roland Sund
Sund Pedagogik
UNT 17/1 2013