Sedan knappt tjugo år tillbaka har de båda regionerna Skåne och Västra Götaland ansvar för infrastrukturplanering. Stockholms läns landsting planerar att formellt bli en region 1 jan 2019.
Vi är förvånade över att Landsbygdsutredningen föreslår att staten, via länsstyrelserna, ska ta tillbaka ansvaret.
Landsbygdsutredningen anser att "värden från landsbygdens tillgångar ... ofta hamnar utanför del lokala ekonomin”, vilket är en alltför negativ beskrivning av verkligheten. Under de senaste fem till åtta åren har landsbygden blivit mer än enbart rå varuleverantör med företagsetableringar inom flera sektorer.
Landsbygdsutredningen vill öka produktionen, innovationskraften och produktiviteten i gröna näringar och jordbruksföretag. Det rimliga är att Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Ultuna, Alnarp och Skara får uppdraget att leda arbetet.
Vi är förvånade över att utredningen föreslår nya strukturer utan förslag om finansiering. Vi vill varna för parallella strukturer för utbildning. Införande av nya utbildningscentra skulle skapa förvirring hos kommunala lärcentra och påbörjade satsningar på vuxenutbildning runtom i Sverige.
Från Stockholm, Skåne och Västra Götaland anser vi att Vinnovas roll överskattas för att lösa förnyelsen på landsbygden. Vi efterfrågar en översyn av kapitalförsörjning utanför storstäderna. Det behövs industriella utvecklingscentrum så att kunskapsöverföring kan ske från forskning som företagen behöver, i stället för forskning som råkar vara lokaliserad på landsbygden. Staten bör gå in och finansiera utvecklingscentra som kan bidra till förnyelse i företagen. Vi undrar varför utredningen bortser från de statliga instituten RISE och Swerea som har stort fokus på biobaserad ekonomi.
Staten behöver ta ett större ansvar för att instituten får resurser för företagsutveckling.
Bredband av hög kvalitet är en grundbult för landsbygden och skärgårdens utveckling, så som utredningen beskriver. Det krävs också ett ökat fokus på hur företag och organisationer på landsbygden bättre kan nyttja digitaliseringen möjligheter. Den höga efterfrågan och marknadstrycket på bredbandsutbyggnad gör att mer statliga medel bör komma tidigare.
Landsbygdsutredningen betonar analysarbete för bättre kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Västra Götaland, Skåne och Stockholm har utvecklat en modell för regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser.
Nu krävs ett strategiskt arbete, lärande och erfarenhetsutbyte där regionerna behöver draghjälp av nationell nivå för att öka matchningen på arbetsmarknaden.
I stora delar av landet – och särskilt i skärgården – är dagens utformning av strandskyddet det största hindret för bostadsbyggande och näringsliv. Skydd av vissa stränder behövs, men skärgården är i behov av strategisk nybyggnation i en helt annan omfattning än dagens regelverk medger. Frågan om ett modernt, mer flexibelt, träffsäkert och begränsat strandskydd är alltför viktig för att miljöpartiet i regeringen ska tillåtas bromsa aktiv handling.
Vi som representerar Centerpartiet i Stockholm, Skåne och Västra Götaland anser att utredningen missar kulturmiljöfrågorna som en väsentlig del av landsbygden.
Kulturarv och lokal karaktär utgör en attraktivitet som är avgörande för exempelvis besöksnäringens utveckling. Den fysiska platsen och en kulturdriven utveckling är ofta motor för tillväxt på mindre orter. Utredningen borde lyfta fram olika typer av landsbygder, förutom de 23 kommuner som särskilt pekats ut.
Utredningen avstår från att lyfta den regionala nivåns samverkande arbetssätt och förmåga att verka sektorsövergripande. Vi befarar att utredningens förslag skulle försämra, snarare än förbättra, för landsbygden om de genomförs.
Kristina Jonäng, regionråd (C) Västra Götalandsregionen
Gustav Hemming, landstingsråd (C) Stockholms läns landsting
Birte Sandberg, gruppledare (C) Region Skåne