Februari är en händelserik månad inom skolans värld i Uppsala kommun. Skolinspektionen påbörjade under vecka sju sin tillsyn för att säkerställa likabehandling och likvärdighet för kommunens elever. Samtidigt infaller det sista ansökningsdatumet för elever i årskurs nio att göra sitt gymnasieval, något som dessvärre inte omfattas av likabehandling och likvärdighet när det kommer till elevernas möjlighet att göra välgrundade val.
För de allra flesta elever upplevs gymnasievalet som ett stort, viktigt och inte minst svårt val, vilket är förståeligt, med tanke på att det i dag finns sammanlagt 18 nationella gymnasieprogram med 60 olika inriktningar att välja bland. Det behövs därför ingen expertis inom området för att inse att valet är mycket svårt, och att eleverna därför behöver information, stöd och någon kunnig inom området att bolla sina funderingar och tankar med.
Många av Uppsala kommuns niondeklassare har möjlighet till detta genom att det finns en studie- och yrkesvägledare anställd på skolan. Tyvärr ser tillgången av vägledare mycket olika ut beroende på vilken grundskola eleven går på, något som tidigare uppmärksammats i UNT ("Vägledningen minskar i skolorna" 2/10 -12). Ett exempel på hur skillnaderna kan se ut finner vi bland annat i två kommunala grundskolor, där studie- och yrkesvägledarnas tjänsteomfattning sträcker sig från knapphändiga 25 procent på en skola med 300 elever, upp till 60 procent på en skola med 375 elever. Det vill säga att den ena skolan har nästan dubbel så stor tillgång på vägledning. Dessa skillnader i tillgången på studie- och yrkesvägledare innebär i realiteten att eleverna inte har samma förutsättningar att göra ett väl underbyggt val, och det föreligger således en otroligt stor orättvisa beroende på vilken skola eleverna går på.
Fredagen den 15 februari, är sista dagen för att söka till gymnasiet. Vissa elever har vid det laget fått fler samtal, upprepad vägledning och kontinuerligt stöd, medan andra inte har fått någon vägledning alls. Vi ställer oss frågande till vari likvärdigheten och likabehandlingen ligger i detta? Somliga politiker i kommunen menar att kvalitet inte går hand i hand med kvantitet, vilket vi förvisso kan hålla med om, men när skillnaderna mellan tillgången på vägledning är så otroligt påtagliga kan man inte bortse från de ojämlika förutsättningar eleverna får. Vi anser att en följd utav detta är att den likvärdighet som eftersträvas i skollagen, blir lidande.
Skollagen uttrycker tydligt att elever i grundskolan ska ha tillgång till personal med kompetens att tillgodose behoven av vägledning inför framtida utbildnings och yrkesval. Eftersom denna kompetens till största del finns hos studie- och yrkesvägledarna enligt oss i dag otillräcklig på de skolor som har knapphändiga studie- och yrkesvägledartjänster. Eleverna på Uppsala kommuns grundskolor bör ha samma rätt till stöd, hjälp och tillgång till studie- och yrkesvägledning oavsett vilken skola de går på, och vi efterfrågar därför krafttag och förändring från politiskt håll för att kunna tillgodose dessa rättigheter.
För oss är det en självklarhet att den studie- och yrkesvägledare som har möjlighet att lära känna eleverna, skapa en god relation till dem och att vara ett bra stöd för dem, är avhängigt den tid som vägledaren har på skolan. Som studie- och yrkesvägledare kan vi inte tillräckligt understryka vikten och efterfrågan av en utökad tjänsteomfattning för att tillgodose likvärdigheten på Uppsalas grundskolor. Denna efterfrågan kommer såväl från oss själva som från elever och vårdnadshavare som själva upplevt konsekvenserna av de undermåliga tjänsterna.
För gymnasieskolan ser situationen annorlunda ut. Utbildnings – och arbetsmarknadsnämnden (UAN) som ansvarar för gymnasieskolan, har antagit en riktlinje på max 500 elever per 100 procent studie- och yrkesvägledartjänst. Man har alltså valt att anpassa tjänsternas omfattning i förhållande till elevantalet på skolan. Huruvida detta är ett rimligt elevantal per tjänst eller inte låter vi vara osagt, men det bidrar onekligen till större tjänster och mer vägledning för eleverna.
Vägledarna behövs på grundskolorna i allt större utsträckning än vad dagens små tjänster tillåter och vi uppmuntrar starkt Barn och ungdomsnämnden (BUN) som ansvarar för grundskolorna, att i likhet med UAN anta tydligare riktlinjer för en utökad tjänsteomfattning på grundskolorna.
Det är varje elevs rättighet att få det stöd som behövs inför kommande framtidsval, och Uppsala kommuns politiker har enligt oss ett ansvar att se till att grundskolan utökar tjänsterna så att varje elev får dessa rättigheter tillgodosedda oavsett vilken grundskola de än går på.
Linn Thorell
studie- och yrkesvägledare Uppsala kommun
Yaara Robinson
studie- och yrkesvägledare Uppsala kommun
Boel Buckley
studie- och yrkesvägledare Uppsala kommun
Gabriella Henriksson
studie- och yrkesvägledare Uppsala kommun
Anna-Lena Högfeldt
studie- och yrkesvägledare Uppsala kommun
Kristina Modén
studie- och yrkesvägledare Uppsala kommun
UNT 14/2 2013