Belysning är en bristvara i Uppsalas vintermörka vardag. Med mörkare platser blir även bristen på säkerhet och trygghet mer påtaglig, eftersom människan till stor del förlitar sig på sin syn.
Uppsala kommun behöver utforma ett bättre belysningsprogram som täcker större delar av Uppsala. Man behöver även se över den belysning som finns i dag för att kunna vara en säker och välfungerande stad under vinterhalvåret.
Uppsala har under höst- och vinterhalvåret enligt SMHI ett genomsnitt på 2,3 soltimmar per dygn. Det betyder att Uppsala behöver kompensera denna brist på ljus med andra ljuskällor för att vi ska kunna orientera oss i staden under de mörka timmarna på dygnet.
Men Uppsala kommuns belysningsprogram, där planer och projekt framförs över hur Uppsalas belysning ska utformas, omfattar endast den inre stadskärnan. Utanför detta område delges ingen information om hur belysningen ska planeras eller hur den är planerad.
Här finns många platser som har en alltför bristande belysning och därmed eftersatt säkerhet samt trygghet. Detta är mycket förvånande för en stad som sedan 2008 årligen har arrangerat ljusfestivalen Allt ljus på Uppsala för att lysa upp i mörkret.
Ett exempel på en plats med alldeles för dålig belysning i Uppsala är området mellan Botaniska trädgården och Slottet – ett område som ligger precis utanför belysningsprogrammets gränser.
Både Linneanum och Slottet har vackra fasadbelysningar som kan uppskattas från håll. Belysningen mellan dessa, längs Dag Hammarskjölds väg, är dock mycket bristfällig, både ur säkerhets- och trygghetssynpunkt. Trottoaren mellan bilvägen och Botaniska trädgården lyses endast upp av äldre lyktstolpar från tidigt 1900-tal. De ger ifrån sig ett alltför svagt ljus för att kunna lysa upp gatan. Det är svårt att se var man går, man syns inte heller för mötande cyklister eller fotgängare. Bilvägen är bra upplyst med en typisk trafikbelysning, men gångvägen intill ligger i näst intill totalt mörker efter att solen har gått ned.
Denna knapphändiga belysning gör det rentav farligt att gå där eftersom risken är stor att du kan bli påkörd av en cyklist eller bilist. Dessutom blir vägen otrygg då det är svår att orientera sig och få en bra överblick.
Med ett belysningsprogram för alla stadsdelar och mer kunskap om hur platser ska belysas, kan kommunen göra Uppsala tryggare och säkrare. Staden kan då bli mer avslappnad och bekväm att röra sig i på kvällen.
De äldre gatlyktorna mellan Slottet och Botaniska trädgården skulle till exempel kunna förstärkas med bättre armaturer eller med extra tillförd belysning som lyser upp platsen från högre höjder. På så vis täcker belysningen hela platsen och den blir lättare att överblicka.
Kommunen bör även dra lärdom av Allt ljus på Uppsala. Inte bara av det underhållningsvärde som ljus kan ge, utan främst av den bakomliggande anledningen till valet av platser för ljusinstallationerna. Man kan fråga sig varför det inte redan finns bra belysning där?
Det finns en balansgång mellan för lite och för mycket belysning. Belysning som bländar eller lyser alldeles för starkt kan göra att omgivningen uppfattas som mörkare än tidigare. Mer belysning leder även till större ekonomiska kostnader samt större energikonsumtion.
Med bättre kunskap om hur ljus ska riktas och i hur stora mängder det ska användas, kan ett tryggare samhälle uppnås. Ett sådant mål kan uppnås även med låg inverkan på klimat eller ekonomi, genom att fokusera på de platser som används frekvent dygnet runt. I stället för att byta ut den befintliga belysningen kan denna förstärkas med ytterligare belysning eller med bättre armatur.
Belysningen av Uppsala är så viktig eftersom staden är omsvept av vintermörker under halva året. Med belysning kan vi på ett tryggare och säkrare sätt leva i detta mörker, och främst av allt: må bra.
Emelie Malm
landskapsarkitektstuderande, tredje året
UNT 21/12 2012