Det finns i dag en slagsida i debatten om att entreprenörskap bland akademiker i huvudsak består av tekniska och medicinska innovationer. Civilekonomernas senaste entreprenörskapsrapport breddar bilden och synliggör potentialen för ökat akademiskt företagande inte minst bland ekonomer. Det är dags för politikerna att på allvar intressera sig för akademikers företagande och våga ompröva de enkelspåriga utbildningssatsningarna för tillväxt och nyföretagande. Regeringen har infört utvärderingar av högskoleutbildningarna för att se om de uppfyller högskolelagens kvalitetskrav. Utvärderingarna kan vara bra för studenterna och kanske ett mått på hur väl den skattefinansierade utbildningen fungerar.
Civilekonomerna ser det som högst anmärkningsvärt att staten inte gör beräkningar på vad samhället får tillbaka av den högre utbildningen i form av nya företag, jobbtillfällen och skatteintäkter.
Den rapport som Civilekonomerna har tagit fram visar att akademikers, och i synnerhet civilekonomers, företag har en viktig roll för framväxten av kunskapsintensivt företetagande i Sverige. Rapporten redogör för mängden kunskapsintensiva företag som startats av olika akademikergrupper och gymnasieutbildade. Förbundet har bland annat mätt hur många arbetstillfällen och hur stora skatteintäkter dessa företag har genererat. Dessutom har vi beräknat kostnaden för dessa utbildningsgrupper för att se vad staten får tillbaka i form av entreprenörskap och tillväxt.
Rapporten visar att det är betydligt vanligare bland akademiker än bland övriga att starta kunskapsintensiva företag. Jobbskapandet, omsättningen och löneutbetalningarna är också betydligt högre i akademikers företag. I rapporten framgår det att flest antal jobb, högst omsättning och de största löneutbetalningarna uppnås i företag startade av civilekonomer.
Högst ”entreprenöriell avkastning” per satsad utbildningskrona ger investeringar på ekonomutbildningarna och därefter investeringar på juristutbildningarna.
För att Sverige ska platsa som kunskapsnation och vara med och utveckla framtidens behov av konkurrenskraftiga produkter, processer och affärsmodeller så krävs en utbildningspolitik som stimulerar entreprenörskap. Att vara civilekonom är en bra utbildningsbakgrund för att starta och driva framgångsrika företag.
Det behövs därför ett erkännande av den samhällsvetenskapliga utbildningen och mer tvärvetenskapliga samarbeten och satsningar för att öka kommersialisering av ekonomers och andra akademikers kunskap. Det räcker inte med tekniska och medicinska innovationer för att trygga svensk tillväxt, det behövs också kompetens att kommersialisera idéer och produkter. Där har civilekonomerna en betydelsefull roll.
Eftersom ökad sysselsättning står högst på dagordningen hos de politiska partierna, så borde utbildningspolitik och tillväxtpolitik gemensamt analyseras på ett bättre sätt.
Utbildningskostnaden för en civilekonom är låg jämfört med de naturvetenskapliga utbildningarna, samtidigt som utväxlingen av en civilekonom i form av kunskapsintensivt företagande och nya jobbtillfällen är jämförelsevis hög.
Ekonomutbildningen har, trots arbetsmarknadens stora efterfrågan på ekonomer, fått stå tillbaka resursmässigt under många år. Civilekonomerna anser därför att en riktad satsning på entreprenörskap inom ramen för ekonomutbildningen bör genomföras för att stimulera jobbskapandet.
Alexander Beck
utredningschef Civilekonomerna
Sara Lindberg
utredare Civilekonomerna
UNT 8/6 2013