Sverigedemokraterna har meddelat att de avser rösta emot regeringens förslag om att företag som vinner kontrakt i offentlig upphandling ska erbjuda sina anställda skäliga arbetsvillkor.
De menar att de föreslagna reglerna skulle innebära en konkurrensnackdel för svenska företag. Förvirringen verkar vara total och SD har helt missförstått regeringens förslag och dess konsekvenser. Låt oss därför reda ut vad förslaget egentligen innebär.
Regeringens förslag skulle innebära att offentliga upphandlingar inte längre kan vinnas av företag, svenska eller utländska, som konkurrerar med lägre kostnader genom att dumpa lönerna för sina anställda. Kommuner och myndigheter ska enligt de föreslagna reglerna kräva att alla företag som får offentliga kontrakt, även utländska företag som utstationerar arbetstagare, ger sina anställda skäliga arbetsvillkor.
Det ger myndigheter och kommuner ett verktyg för att sortera bort de leverantörer som pressat priserna genom att dumpa de anställdas arbetsvillkor och löner. De nya reglerna bidrar därmed till det självklara målet att offentlig upphandling inte ska bidra till social dumpning på svensk arbetsmarknad.
Tvärtemot vad SD tycks mena underlättar förslaget därmed möjligheten för seriösa företag att konkurrera i offentlig upphandling. De aktörer som i dag vinner upphandlingar till följd av att de pressat kostnader genom att sänka löner och andra villkor för anställda, kan med de nya reglerna inte längre göra det.
Stora och små företag som redan i dag ger sina anställda skäliga arbetsvillkor skulle därmed få lättare att konkurrera om offentliga uppdrag. Någon konkurrensnackdel för svenska företag är det därmed inte fråga om.
En missuppfattning kring förslaget är att det skulle innebära att upphandlande myndigheter får sätta lönen, och att arbetsmarknadens parters rätt att genom kollektivavtal bestämma detta hotas. Så är inte fallet.
Lönerna som myndigheten anger i upphandlingskontraktet ska enligt förslaget hämtas ur kollektivavtal. Det är en självklarhet, eftersom det är där löner regleras på svensk arbetsmarknad. Kommuner och myndigheter ska vidare fråga kollektivavtalsparterna om vilken lön som gäller enligt respektive avtal. Det är också självklart, eftersom det bara är parterna i avtalet som vet hur det ska tolkas.
Det är inte heller så att den lön som angetts i upphandlingskontraktet är den som kommer att gälla när arbetet utförs. Reglerna innebär bara att kommuner och myndigheter ska ange en lägsta nivå av lön, en skälig lön, som den vinnande anbudsgivaren måste betala. Att betala mer än vad som anges i kontraktet är däremot fullt tillåtet.
Precis som i dag kan alltså fackliga organisationer kräva att det företag som vunnit kontraktet är eller blir bundet av kollektivavtal, vilket innebär att kollektivavtalsenliga löner kan gälla, helt i överensstämmelse med den svenska modellen.
Regeringens förslag är inte på något sätt tillräckligt, och vi har en lång väg kvar innan vi har återupprättat den svenska modellen och våra kollektivavtal. Men det är ett steg i rätt riktning. Det är både upprörande och oroande att vi har partier i Sveriges riksdag som vilseleder sina väljare och hotar arbetet med att få ordning och reda på svensk arbetsmarknad.
Johan Lindholm
Ordförande Byggnads