Så gott som samtliga politiska partier är i dag för mångfald och valfrihet inom skolan. Friskolorna har blivit ett naturligt och populärt inslag i den svenska skolan. Men för att det ska finnas olika skolor, med olika inriktningar, ägare och värderingar för eleverna att välja bland så behövs det en politik som främjar valfrihet – också för den som vill starta och driva en skola. Om vi vill ha en mångfald värd namnet måste vi möjliggöra för olika driftsformer såsom stiftelser, sociala företag eller kooperativ att verka i skolan.
När friskolereformen drevs igenom på 90-talet betonade den dåvarande regeringen att reformen skulle öppna upp för fler föräldrakooperativ, skolor med speciella ämnesprofiler och möjliggöra för nedläggningshotade glesbygdsskolor att finnas kvar. Att öka mångfalden bland dem som driver skolor var en helt bärande tanke i friskolereformen.
I dag kan vi se att utvecklingen gått åt ett helt annat håll. De första åren efter reformen såg vi just en ökad etablering av många ideella skolor: stiftelser och kooperativ med särskilda pedagogiska inriktningar. De senaste tio åren har ökningen av antalet gymnasiefriskolor i Uppsala i stället skett enbart genom skolor som drivs av stora skolföretag. Som en andel av friskolorna har de ideella aktörerna drastiskt minskat och allra mest inom gymnasieskolan.
I dag drivs gymnasiefriskolorna i Uppsala främst av centralstyrda skolkoncerner, med en allmän pedagogisk inriktning snarare än en speciell. Vi oroas över att mångfalden bland skolorna håller på att ersättas av en enfald men i ny regi.
I Uppsala viker nu elevunderlaget i gymnasieskolan och konkurrensen mellan skolorna hårdnar. Följden är att de mindre ideella skolorna hotas av nedläggning. Om vi tycker det är viktigt med en mångfald i skolan måste vi ge alla skolformer förutsättningar att verka i Uppsala.
Det är politiska beslut som lett fram till en stor dominans av skolföretag: nu behövs en ny politik som främjar mångfald av driftsformer. Vi ser framför allt fyra utvecklingsområden som centrala för att alla aktörer inom skolan ska få likvärdiga villkor.
Utbildningsföretag har i dag tillgång till omfattande kapital i form av olika investeringar eller riskkapital. Det gör att de har mycket bättre ekonomiska förutsättningar och kan gå med underskott i perioder när elevunderlaget viker. För en ideell organisation som vill starta en skola finns inte mycket av sådana resurser att hämta. Riktade investeringsfonder för socialt företagande är ett måste för att ge ideella krafter samma förutsättningar som företagen på skolmarknaden.
I Uppsala kommun satsas det stort på en stark näringspolitik för företagare. Men hur ser det ut för företagare utan vinstsyfte, vilken hjälp och stöd kan de få? Vi har mycket kvar att göra för att öka kunskapen om alternativa företagsformer och möjliggöra för olika aktörer inom välfärden att konkurrera på lika villkor. Precis som lokala näringslivskontor stimulerar nya initiativ och samarbeten bör kommunen inrätta ett civilsamhällskontor i Uppsala där även ideella och småskaliga aktörer kan ingå.
Skolkoncerner utnyttjar ofta stordriftsfördelar i sina verksamheter. För att ge mindre, ideellt drivna skolor samma förutsättningar bör man se över om man kan öka samordningen av tjänster inom skolan. Detta gör man redan vad gäller studie- och yrkesvägledningen, där mindre skolor kan köpa in tjänster efter behov av kommunen.
I dag satsar skolföretagen mycket pengar på marknadsföring och reklam vilket mindre, ideella skolor har svårt att göra. Här bör kommunen göra mer för att garantera saklig och opartisk information inför gymnasievalet. I dag byter mer än var tionde elev program eller skola under sin gymnasietid, vilket tyder på att det finns ett stort behov av bättre vägledning för att elever ska kunna hitta de skolor som passar dem.
Olikheterna och mångfalden i skolan måste värnas – både vad gäller driftsform, pedagogik, värdegrund och inriktningar mot olika målgrupper. Endast då kan alla elevers behov och intressen tillgodoses genom en valfrihet värd namnet.
Frida Johnsson
ledamot i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (MP)
Patrik Waldenström
ordförande Idéburen skola
UNT 11/12 2012