De senaste månaderna har feminismen, mycket tack vare FI, äntligen seglat högre upp på den politiska dagordningen. Fler pratar om feminism och kanske får vi snart in ett till feministiskt parti i både Europaparlamentet och i riksdagen. Men trots att fler talar om feminism glöms den viktigaste och mest akuta feministiska frågan ofta bort – klimatfrågan. En feministisk politik kan inte bara erbjuda lösningar på problemen här. Den måste också ha ett globalt perspektiv och hantera ett av de största hoten mot jämställdheten: klimatförändringarna.
Klimatfrågan är en fråga om makt och makten mellan människor runt om i världen är ojämnt fördelad. Män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp, rika har mer makt än fattiga och människor får olika mycket makt över sina liv beroende på var de råkar vara födda. Dessutom bidrar priviligierade grupper allra mest till klimatförändringarna medan de grupper med minst makt drabbas hårdast. Därför är klimatfrågan vår tids stora rättvisefråga. Någonting som ofta glöms bort i debatten.
När vi tittar på statistiken ser vi ett tydligt mönster.
Män står för de största utsläppen av växthusgaser. Män reser mer med bil och flyg medan kvinnor reser mer kollektivt. Män äter mer kött medan kvinnor tenderar att äta mer klimatsmart. Både den politiska och ekonomiska makten är ofta koncentrerad till män. Det är den rika, västerländska mannen som är den största klimatboven.
Samtidigt drabbas kvinnor i fattigare delar av världen allra hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser. I fattiga länder står kvinnor för ungefär 80 procent av matproduktionen. Just matproduktion påverkas snabbt när klimatförändringarna orsakar torka, översvämningar och kortare växtperioder. Dessutom ökar klimatförändringarna kvinnors arbetsbörda när vatten- och värmerelaterade sjukdomar blir vanligare eftersom det oftast är kvinnor som tar hand om de sjuka.
Så när männen i Stockholm väljer bilen framför tunnelbanan får kvinnorna på Sudans landsbygd ett hårdare liv.
För att uppnå ett jämställt samhälle måste vi därför bygga en hållbar värld. Genom att förena den feministiska kampen och klimatfrågan kan vi bryta ner den struktur som ger män makt över kvinnor samtidigt som vi bygger ett hållbart samhälle. Ett samhälle där alla människor ges samma möjlighet till ett bra liv oavsett kön eller födelseort. Det är dags att rösta fram politiker som tar ansvar för klimatet och jämställdheten.
De Europaparlamentariker vi väljer nu kommer att förbereda det förhoppningsvis viktigaste mötet under vår livstid: klimattoppmötet i Paris 2015. Där måste någonting hända.
EU:s klimatambitioner måste öka och smitta av sig på andra länder. Därför behövs det en stark grön grupp i Europaparlamentet som kan trycka på för mer ambitösa klimatmål; svenska politiker både i Sverige och i Bryssel måste våga prata mer om vår största politiska utmaning. Vi i Grön Ungdom är less på den politiska debatt som bråkar om vems politik som ger dig mest i plånboken. Vi vill se en debatt som inte bara handlar om jag-här-nu utan också om alla världens människor och om kommande generationer. För att rätta till den globala orättvisa som råder behövs det därför en stark grön röst i Europaparlamentet.
Caroline Wiklund, feministisk talesperson Grön Ungdom
Pontus Eklund, språkrör Grön Ungdom Uppsala
Tuija Roberntz, Grön Ungdom Uppsala