Uppsala är det län där störst andel av befolkningen, nästan 5 procent, är statsanställd. Med sina elva myndigheter är Uppsala också – bortsett från Stockholm – Sveriges myndighetstätaste stad. Den statliga förvaltningen är en viktig del av Uppsalas arbetsmarknad, och det är många människor som varje dag arbetar hårt och sätter en stolthet i att ge en god, korrekt och effektiv service till medborgarna.
Sverige har en statsförvaltning i världsklass. I den förvaltningspolitiska skrivelse som regeringen nu överlämnat till riksdagen kan vi tydligt se att den svenska regeringen och statsförvaltningen har bland det högsta förtroendet bland alla länder i mätningarna – bara Schweiz, Luxemburg och Norge kan slå oss. Också när det gäller effektiviteten i förvaltningen är Sverige bland de bästa i världen.
Under de dryga sju år som gått har vi siktat högt och arbetat hårt för att skapa en än mer effektiv och innovativ statlig förvaltning, med en tydligare struktur än tidigare. På de tre områdena effektivitet, jämställdhet och innovation är det extra tydligt att regeringens arbete har gett resultat.
1) Effektivitet. Från 2007 har antalet statliga myndigheter minskat med närmare 100 stycken, från 468 till dagens 372.
Vi har också bildat Statens servicecenter som ska sköta ekonomiadministration och lönehantering åt andra myndigheter, och målet är att långsiktigt spara flera hundra miljoner om året. Nya e-förvaltningstjänster kan på sikt spara miljarder åt staten genom bland annat effektivare beställningssystem. Vi har satt igång ett arbete för att minska myndigheters höga lokalkostnader, främst i Stockholms city, och få fler myndigheter att flytta ut från de dyraste adresserna samt yteffektivisera sina lokaler. Även där finns en besparingspotential på mellan 300–700 miljoner kronor per år, enligt aktuella analyser.
2) Jämställdhet. En tydlig ledstjärna för den statliga arbetsgivarpolitiken har varit att andelen kvinnor på ledande befattningar ska öka och löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska.
Reformeringen av utnämningspolitiken som regeringen sjösatte 2007 innebar bland annat att annonsering blev huvudregel vid rekrytering av myndighetschefer. Numera uppgår andelen myndighetschefsbefattningar som annonseras ut till cirka 90 procent. Innan alliansregeringen tillträdde utannonserades nästan inga tjänster alls. Hela utnämningsförfarandet har blivit mer förutsägbart, öppet och spårbart.
När rekryteringen breddas utanför några få personers telefonböcker blir också effekten att jämställdheten bland myndighetscheferna ökar markant. Hösten 2013 uppgick andelen kvinnliga myndighetschefer till cirka 47 procent, vilket ska jämföras med 33 procent 2007.
Siffrorna är ännu bättre när det gäller samtliga anställda i staten. Staten är i dag den sektor på arbetsmarknaden som har jämnast könsfördelning, år 2012 var andelen kvinnor 51,6 procent.
Vi kan också se positiva resultat när det gäller löneskillnaderna. 2007 var genomsnittslönen hos statsanställda kvinnor 13,8 procent lägre än hos männen. Fem år senare hade siffran sjunkit till 10,3 procent. Mycket arbete återstår men trenden går tydligt åt rätt håll.
3) Innovation och service. Medborgare och företag har allt högre förväntningar på moderna och effektiva sätt att hantera kontakten med statsförvaltningen.
Regeringen har stärkt möjligheterna för myndigheterna att samverka kring utveckling av e-tjänster, bland annat genom inrättandet av E-delegationen.
Intresset i samhället växer även för att använda myndigheternas data i olika tjänster, till exempel olika väder- och trafikappar. Regeringen har de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder i den riktningen, bland annat genom ny lagstiftning och genom riktade uppdrag till myndigheter. Det är viktigt att myndigheterna gör sina data tillgänglig för att bidra till denna utveckling.
Innovationsrådet har också under 2011–2013 arbetat med att främja innovation inom förvaltningen genom att stimulera samtalet om hur vi med nya metoder kan öka servicen till medborgarna, och lämna förslag på hur arbetet ska kunna förbättras.
En välfungerande offentlig förvaltning är avgörande för ett lands välfärd, samhällsekonomi, tillväxt och förtroende. Länder som har en väl fungerande förvaltning och sunda offentliga finanser har bättre förutsättningar att klara svårigheter. Finanskrisen 2009 var en tydlig värdemätare – Sverige var ett av få länder där förtroendet för staten steg under krisen.
Att Sverige hamnar på pallplats i flertalet mätningar är ingen tillfällighet. Det är resultatet av ett fokuserat arbete från regeringen med ett tydligt mål: att ge medborgarna en statlig förvaltning i världsklass.
Stefan Attefall, civil- och bostadsminister (KD)