Den mer eller mindre seriösa förklaringen var att Sverige tillsammans med Kuba och Nordkorea var de länder som fortfarande hade apoteksmonopol. Man tänkte inte på att det kanske är just dessa länder som har förstått att läkemedel inte är vilken vara som helst. Att sälja läkemedel är inte samma sak som att sälja mjölk eller godis.
Förespråkarna för en avreglering hävdade stenhårt att allt skulle bli bättre, vi blev lovade fler apotek, bättre öppettider, lägre priser, bättre rådgivning och bättre villkor för personalen, man lovade nästan att kunderna automatiskt skulle bli nöjdare.
Vad av detta har då hänt? Fler apotek och bättre öppettider är de två delar av profetian som har gått i uppfyllelse. Det finns i dag ungefär 200 fler apotek än före avregleringen. Men det övriga, vad har hänt där? Ja, det är inte mycket som har blivit bättre, mycket tyder på det motsatta.
Enligt en undersökning som Konsumentverket genomförde visar på att konsumenterna uppfattar den information man får från apotekspersonalen som sämre än före avregleringen. I samma undersökning kan man också påvisa att 77 procent ger ett positivt betyg till apoteken i dag, före avregleringen var samma siffra 95 procent.
I början av året gjorde Göteborgsposten en undersökning av 400 receptfria läkemedel för att se prisutvecklingen. Utifrån denna undersökning drog man sedan två slutsatser, priserna har inte sjunkit och priserna skiljer sig inte nämnvärt åt mellan aktörerna – konkurrensen är liten om det över huvud taget finns någon.
Fackförbundet Farmaciförbundet presenterade under våren att 55 procent av deras medlemmar upplever att arbetsmiljön ute på apoteken har försämrats sedan avregleringen av apoteksmarknaden.
Har apoteksmarknaden blivit bättre sedan avregleringen? För mig är det viktigare att apotekens kunder får en bra rådgivning och att arbetsmiljön är god än att privata vinstintressen ska kunna tjäna pengar på dina och mina sjukdomar. – Vad är viktigast för dig?
Lukas Löfling
Ledamot av Ung vänster Uppsala läns distriktsstyrelse
UNT 29/7 2011